God bebyggd miljö. Illustration: Tobias Flygar. Illustration av Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar uppåt. Utvecklingen i miljön är positiv.

MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

BEDÖMNING: Skånska städer och tätorter växer och förtätas, främst i kollektivtrafiknära lägen. Bullerutsatthet, markföroreningar och översvämningsrisk i ett förändrat klimat behöver lösas. Skånes högproduktiva åkermark behöver värnas för att säkra framtida livsmedelsbehov. Kommunerna har hög medvetenhet om utmaningarna och arbetar aktivt med strategiska frågor i översiktsplaner. Ändå krävs ökad samverkan mellan Skånes kommuner och olika samhällsbyggnadsaktörer. Hos den enskilde behövs livsstilsförändringar.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet God bebyggd miljö finns följande preciseringar:

  • Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
  • Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
  • Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
  • Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
  • Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
  • Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
  • God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
  • Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
  • Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
  • Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.

Tillstånd och målbedömning för God bebyggd miljö i Skåne län

Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Dock är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2020 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Skånes kommuner och andra samhällsbyggnadsaktörer behöver utveckla samordningen och öka samverkan. Ytterligare personella och monetära resurser måste tillföras. Det krävs även livsstilsförändringar hos den enskilde medborgaren.

Bebyggelsestruktur och transporter

Skåne har en unik flerkärnig ortsstruktur med en hög tätortstäthet, åtta regionala kärnor och 250 mindre tätorter, vilket skapar ett annat resmönster än i andra storstadsregioner. Befintliga orter behöver stärkas och bindas samman för att kunna säkerställa en långsiktigt god hushållning med mark och vatten.

Läs mer om Skånes flerkärniga ortsstruktur och resmönstren i länet i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030.

Skånes kommuner arbetar aktivt med fysisk planering. Kommunens översiktsplaner spelar en viktig roll i att pröva lokaliseringen och behovet av olika markanvändningar. Flertalet av Skånes kommuner arbetar med att utveckla befintliga tätorter och stärka befintliga bebyggelsestrukturer genom att värna om ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Läs mer om översiktsplanering på Boverkets webbplats.

Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken förväntas öka kraftigt. Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet i Sverige visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne, främst för tågtrafiken.

Länk till Trafikverkets kapacitetsutredning.

Fossilbränsleberoendet i länet är högt. Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till Sverige som helhet. Resvaneundersökningar visar att kvinnor använder kollektiva färdmedel i högre utsträckning än män.

Läs Länsstyrelsen Skånes rapport Vägledning för Jämställd fysisk planering.

God livsmiljö

Det råder brist på allemansrättslig mark och tillgängliga grönområden av god kvalitet inom framför allt de sydvästra delarna av länet. Enligt den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur som tagits fram för Skåne avseende perioden 2019–2022 behöver kommunernas översiktsplaner innehålla riktlinjer för hur man avser öka skyddet och tillgången på den tätortsnära naturen. Detta gäller generellt över hela länet men framför allt i Skånes tätbefolkade kommuner med stor konkurrens om marken.

Länk till Länsstyrelsen Skånes rapport Handlingsplan för grön infrastruktur 2019-2022.

Många av Skånes städer förtätas, detta innebär att mark som tidigare varit svår att exploatera, till exempel för att den ligger i ett utsatt läge eller att det finns markföroreningar, ofta bebyggs. Sedan 2016 kan kommunerna söka ett särskilt bidrag för att finansiera sanering av förorenad mark inför byggande av bostäder. Större hänsyn måste tas till hälso- och säkerhetsaspekter i den kommunala fysiska planeringen.

Skåne har förhållandevis höga halter av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet, vilket beror på transporter från kontinenten och intensiv trafik, särskilt i de sydvästra delarna.

Illustration av miljömålet Frisk luft. Moln på en himmel. Illustration av Tobias Flygar.
Läs mer om luftföroreningar under miljömålet Frisk luft.

Den vanligaste störningen i Skåne är störning från omgivningsbuller. Ungefär var fjärde skåning har sovrumsfönster i bullerutsatta lägen (fönster som vetter mot större gata, trafikled, järnväg eller industri). Fler boende i flerbostadshus har fönster mot bullerutsatta lägen jämfört med den andel som bor i småhus. Andelen som upplevt sömnstörningar på grund av buller skiljer sig också åt mellan olika kommuner, där bullerutsattheten är störst i storstadskommunen Malmö.

Flertalet kommuner arbetar aktivt med att succesivt åtgärda bullersituationen inomhus. Kommunerna har även en aktiv samverkansgrupp för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Arbetet ska leda till en förbättring av utomhusluften, vilket också påverkar inomhusluften.

Länk till rapporten Bullerfria områden i Skåne. Del 2: Redovisning av pilotprojekt i Helsingborgs stad och Hässleholms kommun.

Länk till rapporten Miljöhälsorapport Skåne 2017 (som bland annat tar upp bullersituationen).

Länk till Region Skånes folkhälsorapport, Miljöhälsa och boende, bland annat om buller.

Bilden visar andelen invånare i de skånska kommunerna som upplever sömnstörningar på grund av trafikbuller.
Resultatet av Region Skånes folkhälsoenkät 2019 visar att mellan 2 och 8 procent av skåningarna störs av trafikbuller när de sover. Andelen sömnstörda varierar mellan kommunerna. Lägst andel hade Vellinge, Lomma, Simrishamn och Svedala och högst andel återfanns i Malmö. Källa: https://utveckling.skane.se/digitala-rapporter/folkhalsorapporten/miljohalsa-och-boende/

Byggnader och resurshushållning

I många kommuner saknas aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas, och endast omkring en tredjedel av kommunerna i Skåne har tillgång till egen antikvarisk kompetens. Detta ger dåliga förutsättningar för att bebyggelsens värden ska tas tillvara såväl i länets expansiva delar som i avfolkningsbygd på landet.

Anslaget till kulturmiljövård är ett av styrmedlen för att uppnå mål om bevarande och vård av skyddade miljöer enligt Kulturmiljölagen (1988:950) och fördelas efter beslut av länsstyrelsen. Medlen används till information om kulturmiljövärden; tillgängliggörande av kulturmiljöerna, restaurering av kulturmiljöer; kunskapsstöd till kommuner.

Under 2020 betalade Länsstyrelsen Skåne ut 17,9 miljoner kronor till kulturmiljövård, i form av bland annat byggnadsvård, arkeologi, kunskapsunderlag och förmedling som på olika sätt stödjer kulturmiljöaspekten av miljömålet.

Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.

Kulturmiljölag (1988:950)

Kulturmiljöarbetet i länet försvåras av att exploateringstrycket är ojämnt fördelat. Städer och kustnära samhällen främst i länets västra delar utvecklas snabbt, vilket sätter stor press på befintliga kulturmiljöer. Samtidigt hotas värdefulla miljöer på landsbygden av brist på vård och underhåll till följd av att de inte längre har någon användning. Längs kusterna kan stigande havsnivåer på sikt komma att skada fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Skånes produktion av förnybar energi i form av solenergi, vindkraft och biogas behöver öka avsevärt.

Energianvändningen i bostäder och byggnader måste minska och energin användas mer effektivt. Markkonflikterna mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Illustration av miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. En eka i vattnet, under ekan simmar några fiskar. Illustration av Tobias Flygar.
Läs mer om kulturmiljöer längs kusterna under miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Illustration av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Solstrålar som strålar ut från en sol i ena hörnet. Illustration av Tobias Flygar.
Läs mer om förnybar energi och energianvändning under miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Åtgärdsarbete för God bebyggd miljö i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

I september 2020 arrangerade Länsstyrelsen Skåne seminariet PLAN 33, som är en del av länsstyrelsens stat- och kommundialog. Speciellt för i år var att Plan 33 arrangerades som en helt digital konferens. Temat för träffen var detaljplanering med fokus på länsstyrelsens roll kopplat till rådgivning, klimatförändringar och kommande förändringar i lagstiftningen. Träffen riktade sig till kommunala tjänstepersoner som arbetar med plan- och bygglagen (PBL).

Region Skåne har inom ramen för regional transportinfrastrukturplan tagit fram en plan för utbyggnaden av de regionala cykelvägarna i Skåne, Cykelvägsplan för Skåne 2018–2029Trafikverket har under 2020 arbetat med vägplaner för att genomföra planen. Länsstyrelsen är en viktig aktör i arbetet med att ta fram vägplanerna.

Länk till Region Skånes Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029.

Länsstyrelsen Skåne har under 2019–2020 samordnat regeringsuppdraget Gemensamma arbetsmetoder för omfattande transportinfrastrukturprojekt. I rapporten som skickades till regeringen i början av juni 2020 finns ett antal förslag för ökad effektivitet, rättssäkerhet och enhetligare bedömningar i planprocessen, bland annat att Åtgärdsvalsstudierna (ÅVS) ska vara författningsreglerade. 

ÅVS är ett informellt dialogskede som ska främja ett trafikslagsövergripande synsätt. ÅVS har en dubbel roll då de både utgör underlag för beslut om strategiska planer och ekonomisk planering samt för den formella planläggningsprocessen. 

Länsstyrelserna föreslår att det ska finnas krav på tillämpningen av fyrstegsprincipen i ÅVS. Fyrstegsprincipen tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

En åtgärdsvalsstudie är ett arbetssätt som grundar sig på dialog med bland annat kommuner och regioner. En åtgärdsvalsstudie görs tidigt i planeringen för att vi tillsammans ska få en helhetsbild och hitta hållbara förslag på åtgärder.

Läs mer om åtgärdsvalsstudier på Trafikverkets webbplats.

Länsstyrelsen Skåne har under året gjort insatser för att stötta kommunernas kulturmiljöarbete och för att främja förutsättningarna för uppdraget Gestaltad livsmiljö. Ett ekonomiskt stöd har riktats till kommuner för att ta fram kommunövergripande kunskapsunderlag.

Länsstyrelsen Skåne har under 2020 implementerat ett riktat utbildningsmaterial för kommunerna kring hanteringen av kulturvärden och genomfört en utbildningsdag om kulturmiljö inom ramen för PBL Kompetens tillsammans med Boverket.

Läs mer om uppdraget PBL Kompetens hos Boverket.

Länsstyrelsen Skåne har under 2020 året påbörjat en översyn av länets riksintressen för kulturmiljövården med fokus på att få aktuella och relevanta riksintressen.

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Riksdagen 2018

Åtgärder på kommunal nivå

De flesta kommunala översiktsplanerna i Skåne är antagna eller har aktualitetsförklarats nyligen. Från den 1 oktober 2019 och ett år framåt har fyra översiktsplaner antagits i länet, och 13 kommuner har pågående översiktsplanearbete där processen kommit minst till samråd. I översiktsplaneringen görs ett viktigt arbete med avvägningen mellan olika markanvändningar och intressen. Flertalet av Skånes kommuner planerar för en hållbar bebyggelsestruktur genom att samla ny bebyggelse vid befintliga tätorter och i goda kollektivtrafiklägen. För att nå preciseringen är ett fortsatt aktivt arbete i denna riktning en förutsättning.

Västra Götaland, Boverket, Göteborgs Stad och Älvstranden Utveckling AB utveckling deltagit i ett Vinnovafinansierat projekt benämnt Stadsutvecklingszoner. Projektet pågick 2018–2020 och resulterade i ett processuellt koncept för att minska målkonflikter och främja stadsutveckling i komplexa sammanhang.

Genom stadsutvecklingzoner kan olika parter i ett projekt få ett gemensamt helhetstänk som minskar konflikter och främjar stadsutveckling i komplexa sammanhang.

Länk till mer information och slutrapport i projektet Stadsutvecklingszoner (öppnas i ett nytt fönster på Malmö Stads webbplats)

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.