Illustration av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Ett lodjur i bakgrunden och en växt i förgrunden. Illustration av Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

BEDÖMNING: I det skånska landskapet minskar värdefulla habitat, många arter är hotade och spridning av främmande arter fortsätter. Brist på grönblå infrastrukturer förhindrar arter att sprida sig i landskapet. Tillståndet för den biologiska mångfalden är inte hållbart och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Det är nödvändigt med större hänsyn av alla verksamheter när resurser nyttjas, samt behov av ökat skydd och skötsel av naturmiljöer och anpassade styrmedel.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt växt- och djurliv finns följande preciseringar:

  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
  • Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
  • Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
  • Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.

Tillstånd och målbedömning för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län

Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte har uppnåtts till år 2020. Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Markanvändning har fortfarande större påverkan på biologisk mångfald än vad klimatförändringen har. Brist på grönblå infrastrukturer förhindrar arter att sprida sig i landskapet. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte.

Bevarandestatus för arter och naturtyper

Viktiga livsmiljöer är fragmenterade i landskapet och den grönblå infrastrukturen fungerar inte tillfredsställande. Antalet rödlistade arter i Skåne ökade i den senaste rödlistan 2020. Främmande arter sprider sig i landskapet.

Skyddad natur omfattar 21,7 procent av de marina miljöerna, men endast 4,6 procent av den totala landytan. Skydd av tätortsnära natur går långsamt (drygt 56 procent av den utpekade skyddsvärda naturen har skyddats). 

Framsida av rapporten Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2016-2020
Klicka på bilden för att ladda ner Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2016-2020.

Odlingslandskapets arter och naturtyper har sämst status, skyddet är eftersatt och skötseln förlitar sig på miljöersättningarna. 

Skydd av skånsk ädellövskog är kostsam och underlagen försämras genom utebliven nyckelbiotopsinventering.

 

Gröna (livsmiljöer på land) och blåa (livsmiljöer i vatten) infrastrukturer är en viktig del i arbetet med att främja biologisk mångfald. Det handlar om hur livsutrymmen för olika arter hänger ihop, så att dessa arter kan föröka och sprida sig.

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.

Rapport: Rödlistade arter i Sverige 2020 (pdf).

Rapport: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020 (pdf)

Läs mer om rödlistning på Artdatabankens webbplats.

EU:s art-och habitatdirektiv handlar om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Direktivet ställer krav på skydd och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald. Vart sjätte år ska medlemsländerna bedöma bevarandestatus för arter och naturtyper som är listade i direktivet – för Sveriges del handlar det om 166 arter och 89 naturtyper.

Rapport: Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Bevarandestatus 2013–2018.

Den nationella satsningen för att gynna vilda pollinatörer 2020–2022 har lyft både livsmiljöer och pollination i ett flertal verksamheter.

Habitat har restaurerats genom Bush Life och Semiaquatic Life och det löpande åtgärdsarbetet ökade något under 2020.

Invasiva arter

Arbetet med att bekämpa spridningen av invasiva arter pågår brett i landskapet.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter.

Påverkan av klimatförändringar

Torra somrar och fortsatt uttorkning av landskapet har haft långtgående effekter i många skånska våtmarker och vattendrag. Lagar som reglerar dikningsföretag behöver förändras för att underlätta restaureringsarbetet i våtmarker och vattenmiljöer och styrmedel behövs för att kunna avsätta funktionella och långsiktiga skyddszoner.

Lär dig mer om markavvattning och dikningsföretag.

Det biologiska kulturarvet

Reglerna i Landsbygdsprogrammet (LBP) behöver justeras för att gynna utpekade naturtyper och arter. Jordbruksstöden (via LBP) till de finaste naturbetesmarkerna behöver höjas kraftigt, fokus på produktion behöver minska och skötsel av värdefulla kulturmiljöer behöver inkluderas igen. 

För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LBP, LOVA och ÅGP viktiga och bör öka.

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA.

Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.

Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter.

Utöver nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande, är det nödvändigt att verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt (jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna, myndigheter) ökar sin generella hänsyn.

Hållbart nyttjande av ekosystemen

Målet är att bibehålla och restaurera resilienta ekosystem med stabila populationer som har god genetisk variation.

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella och regionala uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang.

Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna har efterlysts som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen, men bör göras med eftertanke.

9 frågor och svar om ekosystemtjänster.

Se Naturvårdsverkets guide för värdering av ekosystemtjänster.

Åtgärdsarbete för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Här följer exempel på genomförda åtgärder i det skånska landskapet som har positiva effekter för den biologiska mångfalden.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen Skåne har under 2020 publicerat en nulägesrapport med kunskap om naturens variationsrikedom på land och i vattnet inom arbetet med grön infrastruktur. Ladda ner rapporten genom att klicka på bilden.

Sedan hösten 2019 har beslut tagits om sex nya statliga naturreservat och ett nytt kommunalt. I Skåne finns idag (april 2021) 373 naturreservat.

Länsstyrelsen Skåne har storsatsat på information, ökad kunskap och åtgärder för att gynna vilda pollinatörer under 2020, genom:

  • pollineringsuppdrag från regeringen (löper 2020–2022),
  • extraresurser för vilda pollinatörer inom åtgärdsprogram för hotade arter. Det handlar om konkreta åtgärder i landskapet, bland annat röjs igenväxning längs en större kuststräcka av backafallen vid Ålabodarna och sanden blottläggs,
  • extramedel till pollineringsprojekt inom Lokala våtmarkssatsningen (LONA).

Läs mer om satsningen på pollinatörer inom åtgärdsprogram för hotade arter.

Läs mer om pollineringsprojekt inom LONA.

I Naturvårdsverkets kartverktyg för skyddad natur kan du se alla naturreservat. 

Länk till kartverktyget för skyddad natur.

Artrika vägkanter

Länsstyrelsen Skåne samarbetar med Trafikverket, Svenska kraftnät och E.ON runt infrastrukturernas gräsmarker och arbetet har genererat i flera restaureringsprojekt under 2020.

Trafikverket har under 2020 markerat ut flera artrika vägkanter som fått anpassad skötsel med senarelagd slåtter så att örterna kan blomma, vilket gynnar vilda pollinerande insekter.

Skötsel och restaurering av naturmiljöer

Länsstyrelsen Skåne har genomfört skötsel och restaurering av naturmiljöer i något ökad omfattning under 2020 tack vare en återställd budget till förvaltning av skyddade områden.

Länsstyrelsen Skåne har via åtgärdsprogrammen för hotade arter (ÅGP) röjt fram 65 skyddsvärda träd, röjt igenväxning för att gynna hårginst och ginstfjärilar, placerat ut 12 mulmholkar, gjort biotopförbättrande åtgärder för tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla, genomfört skötsel av 20 rikkärr. Åtgärder för humlepälsbi har förbättrat artens status från akut hotad (CR) till starkt hotad (EN) på rödlistan.

Infrastrukturens gräsmarker, dvs gräsmarker vid vägkanter, kraftledningsgator, flygplatser och golfbanor utgör delvis redan idag lämpliga livsmiljöer för hotade och sällsynta arter. På många av dessa gräsmarker skulle skötseln kunna anpassas för att gynna biologisk mångfald och tillsammans med odlingslandskapets hävdade gräsmarkers bidra till en fungerande grön infrastruktur.

För ett effektivt arbete har de aktörer som har ansvaret för de olika infrastrukturbiotoperna gått samman i Samverkansgruppen för infastrukturens gräsmarker – ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets ”nya” gräsmarker.

Länsstyrelsen Skåne har slutfört ett nordiskt samordningsprojekt mot grodsjukdomar och tagit fram en projektrapport. Projektets slutkonferens var i samband med det årliga grodseminariet.

Länsstyrelsen Skåne har bekämpat invasiva arter (kabomba (enda kända lokalen i Sverige), jätteloka, jättebalsamin, park- och jätteslide, tysklönn, blomsterlupin och blekbalsamin ) inom skyddade områden. Samtliga kommuner och kyrkogårdsförvaltningar har förelagts att inventera och åtgärda sina förekomster av gudaträd.

På Naturvårdsverkets webbplats finns samlad information om invasiva arter, med listor över vilka arter som klassas som invasiva och information om vilka problem de olika arterna leder till och hur de bäst hanteras.

Invasiva främmande arter – fakta och information per art

Gudaträd (Ailanthus altissima) har planterats i stadsmiljö i många länder i Europa eftersom de är toleranta mot torka och luftföroreningar och kan växa i miljöer där andra trädarter inte trivs. De är snabbväxande, har hög fröproduktion, hög grobarhet och kan få fäste i jordar som exponeras i sprickor i asfalt, betong eller gamla husfasader.

Läs mer om inventeringen av gudaträd

Mikrosvampar sprider smittsam sjukdom till groddjur

Sjukdomen Chytridiomycosis (chytridsjuka) som drabbar grodor, paddor och salamandrar finns i södra Sverige och det finns risk för att den sprider sig norrut. Sjukdomen är en av de allvarligaste hoten för grodarter någonsin och den sprids av två invasiva främmande arter – mikrosvamparna Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal).

Svamparna sprids med vatten, i växtmaterial från vattenväxter eller i fuktig jord där smittade groddjur har vistats. Tyvärr finns en risk att vi människor av misstag råkar sprida smittan när vi rör oss i naturen. Till exempel den som paddlar kanot eller fiskar i flera olika sjöar och vattendrag, eller den som gör inventeringar och rör sig mellan olika vattenmiljöer.

Läs mer på Länsstyrelsen Skånes webbsida om invasiva arter.

Länsstyrelsen Skåne restaurerar buskrika betesmarker och våtmarker inom LIFE-projekten BushLife respektive SemiaquaticLife. Totalt har drygt 70 vatten med en sammanlagd areal på cirka 5 hektar anlagts i 11 Natura 2000-områden i Skåne under projektets gång.

BushLife (projekt år 2014-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för de skånska träd- och buskrika gräsmarker som ingår i EU:s naturvårdsnätverk Natura2000. I BushLife ingår till exempel Bjärekusten, Hallands Väderö, Herrevadskloster, Kronovall Storevång och Bäckhalladalen.

Läs mer om projektet BushLife på Länsstyrelsens webbsida om skötsel av skyddad natur

SemiAquaticLife (projekt år 2016-2020) – återställer och förbättrar bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. I Skåne ingår till exempel Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.

Läs mer om projektet Semiaquatic Life på projektets webbplats

Flera fiskarter som vandrar mellan hav och vattendrag har viktiga roller i havet. Under året har 17 biotopvårdande och sju vandringsfrämjande åtgärder genomförts i skånska vattendrag, till största del statligt finansierade med fiskevårdsbidrag.

Information om bidrag till lokala fiskevårdsprojekt

Länsstyrelsen Skåne vårdar cirka 250 fornlämningsmiljöer och kulturlandskap samt arbetar för att komplettera skyddade kulturmiljöer med kunskapsunderlag avseende det biologiska kulturarvet.

Åtgärder på kommunal nivå

Projektet LIFE Coast Adapt (Region Skåne) testar hållbara metoder för minskad kusterosion på flera platser i Skåne, till exempel ålgräsplantering, skapande av rev och sandtillförsel.

Läs mer om LIFE Coast Adapt på projektets webbplats

Skånska kommuner, vattenråd och privata initiativtagare har anlagt 38 nya våtmarker (126 hektar) finansierat via Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Lokala våtmarkssatsningen (LONA) och Landsbygdsprogrammet (LBP).

Helsingborgs kommun har med bidrag från Länsstyrelsen Skåne byggt bort vandringshinder för öring i samarbete med Rååns fiskevårdsområdesförening och SMHI samt restaurerat 200 meter av Råån för ökad öringlek.

Ängelholms kommun delfinansierar åtgärder för dammutrivning i Klippan (inom LIFEConnects ) för att gynna vandrande fisk.

För att gynna grön infrastruktur har Malmö stad arbetat in livsmiljöer för vattensalamander, solitärbin och rödstjärt i sin översiktsplan så att fysisk planering tar hänsyn till spridningskorridorer.

Med LONA-bidrag har flera skånska kommuner bekämpat invasiva, främmande arter där 8 000 kvadratmeter vresros grävts upp i Helsingborg. Lomma har kartlagt förekomster av invasiva arter längs kusten och bekämpning pågår på tre platser. Malmö stad har kartlagt och avverkat gudaträd, medan Svalövs kommun har bekämpat sjögull och parkslide genom täckning.

Helsingborgs kommun har restaurerat, nyskapat och slagit (66 hektar) äng samt sått in ängsväxter och flyttat hö på 10 lokaler för att gynna pollinerande insekter.

Kristianstads kommun har restaurerat 3 hektar betesmark, friställt 0,7 hektar ek, restaurerat 1,8 hektar slåtteräng, genomfört 3 naturvårdsbränningar.

Vellinge kommun har gynnat pollinerande insekter genom anläggning och skötsel av ängsytor, faunadepåer och bihotell (LONA) .

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) 

LONA-bidrag ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA.

LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter. 

Läs mer om LIFE Connects på projektets webbplats.

Åtgärder inom näringslivet

E.ON har skapat sandblottor samt monterat bihotell för att gynna vildbin inom tre ställverk i Skåne.

Övriga åtgärder

Skånes hembygdsförbund arbetar för att gynna det biologiska kulturarvet genom bland annat samarbetsprojektet Ängaliv (finansierat av Länsstyrelsen Skåne), som involverar flera regionala aktörer i arbete med traditionell ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald.

Sedan några år pågår projektet Ängaliv, ett projekt om ängsskötsel, ängens växter och deras betydelse för biologisk mångfald och pollinerande insekter. Som del i projektet arrangeras varje år ett antal tillfällen där alla är välkomna att delta i praktisk ängsskötsel med hässjning och slåtter på olika platser i Skåne.

Läs mer om projektet Ängaliv på Skånes hembygdsförbunds webbplats.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf