Illustration av miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. En eka i vattnet, under ekan simmar några fiskar. Illustration av Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

BEDÖMNING: Skånes havsmiljö har problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, behövs för effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård finns följande preciseringar:

  • God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
  • God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
  • Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
  • Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

Tillstånd och målbedömning för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län

Målet lär inte nås trots att uppföljningsåret ändrats till 2030. Flera åtgärder görs, men beslutade styrmedel och nuvarande ambitionsnivå, räcker inte sett till påverkans omfattning.

Skånes hav är övergödda, effekterna förstärks av svaga rovfiskbestånd. Relativt stora havsområden har visst skydd, men skyddsnätverket är varken representativt, sammanhängande eller har god uppföljning.

Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

Läs mer i artikeln Rovfiskar kan motverka övergödning på SLU:s webb.

Drygt ett år efter att reservatet Skånska Kattegatt vunnit laga kraft återstår fortfarande för Sverige och Danmark att bestämma att fiskereglerna i reservatet även ska gälla danskt fiske.

Flera skånska havsområden saknar övervakning eller har inte inventerats på sina värden. Detta försvårar arbetet med att göra korrekta bedömningar av status enligt vattendirektivet, samt av påverkan i samband med prövningar.

Plattfisk, eremitkräfta och simkrabba på havsbotten.
Plattfisk, eremitkräfta och simkrabba i Skånska Kattegatt.
Foto: PAG Miljöundersökningar HB.

Fiskbestånden nyttjas inte hållbart

Få fiskbestånd mår bra. Östersjöns östra torskbestånd är nära kollaps och det västra mår mycket dåligt. Kattegatts kraschade torskbestånd är kvar på bottennivåer. Östersjöns skarpsill har minskat sedan 90-talet och vissa sillbestånd har minskat kraftigt. EU och Sverige har länge överträtt havsforskningsrådets (ICES) råd för bland annat torsk och ål, två ekologiskt viktiga arter med akuta tillstånd.

Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. Orsakerna är framför allt svaga fiskbestånd, men även sälskador, mer parasiter och låga försäljningspriser.

Livskraftiga sälbestånd är positivt men medföljande konflikter behöver lösas. Andelen torsk i gråsälens diet i södra Östersjön tycks vara högre än vad som tidigare varit känt. För beståndsåterhämtning är det viktigt att tänka på förhållandet mellan säl och bytesfisk.

Mager torsk med liten lever har börjat ses även i Öresund. Torskens problem i södra Östersjön tycks alltså sprida sig till det annars relativt välmående Öresund. Mängden lekvandrande sik i Skräbeån är på låga nivåer. Med få rovfiskar i Östersjön har storspiggen ökat kraftigt, vilket bland annat förstärker övergödningens effekter. Även i Skåne finns nu indikationer på att storspiggen ökar.

Stim med storspigg under vatten.
Storspigg. Foto: Jonas Gustafsson.
Foto av torsk (Gadus morhua). Foto: Dennis Jacobsen/Most Photos
Torsk (Gadus morhua). Foto: Dennis Jacobsen/Most Photos

Torsk, Sårbar Torsk är en marin fiskart som också trivs i bräckt vatten. Läs mer om torsk på Artfakta.

Huvud av gråsäl sticker upp över vattenytan.
Gråsäl. Foto: Alex Regner.

Hot mot kulturmiljöer

Stor efterfrågan på kustnära boenden innebär högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden. Då många kommuner saknar antikvarisk kompetens och strategiskt kulturmiljöarbete, riskerar kulturmiljövärdena att urholkas.

Kunskapsbristen om undervattenslämningar är allvarlig. Kulturlämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn, de kan även skadas av stranderosion och stigande havsnivåer.

Exploateringstrycket är högt

Det kustnära bostadsbyggandet minskar något i Skåne. Det totala påverkanstrycket på kust och hav är dock stort, bland annat på grund av fysisk påverkan. Under året som gått har nya bryggor byggts, bryggor byggts om, hamnar muddrats, fem ytterligare vindkraftsparker i eller nära Skånes havsområden är i planeringsfas, gasledningen Baltic pipe har lagts ut, sjökabel planeras mellan Sverige och Tyskland, tillståndsprocessen för sandtäkt och strandfodring i Skälderviken samt utfyllnad i Malmös norra hamn fortsätter. Trelleborg väntas 2022 ansöka om tillstånd för den nya stadsdelen Västra Sjöstaden, som omfattar anläggandet av en ny strand.

Pågående processer för vindkraftparker i eller nära Skånes havsområden:

Fler aktuella infrastrukturprojekt som påverkar den skånska havsmiljön.

Exempel på storskaliga exploateringsprojekt i grannländernas havsområden:

Diagram som visar Antal nybyggda byggnader inom 100 meter från havsstrandlinjen i Skåne län under åren 2014-2020. Uppdelat på byggnader totalt, byggnader inom tätort, byggnader inom skyddade områden. Källa: www.sverigesmiljomal.se
Under 2020 nyuppfördes totalt 181 kustnära (närmare än 100m från havsstrandlinjen) byggnader i Skåne. Detta är något färre än året innan. Av de nya byggnaderna uppfördes 61 byggnader utanför tätort. De flesta är så kallade komplementbyggnader såsom uthus, garage, carportar, lager och sjöbodar. 24 av de nya byggnaderna uppfördes inom skyddat område, detta är på samma nivå som åren 2015, 2018 och 2019. Källa: www.sverigesmiljomal.se
Diagram som visar Antal nybyggda bostäder inom 100 meter från havsstrandlinjen i Skåne län under åren 2014-2020. Källa: www.sverigesmiljomal.se
Under 2020 nyuppfördes 15 bostäder inom 100 meter från havsstrandlinjen i Skåne län. Det har skett en kontinuerlig minskning sedan 2014. Då äldre data ej är tillgängliga är det inte möjligt att visa utvecklingen före 2014. Källa: www.sverigesmiljomal.se

Kumulativa effekter – som omfattar historisk miljöpåverkan, all nuvarande påverkan och grannländers påverkan – är svårberäknade och ges liten hänsyn i planering och miljöprövning. Bättre förebyggande arbete krävs för att undvika skador på natur- och kulturmiljöer.

Det är viktigt att komma ihåg att effekterna av det kustnära byggandet ackumuleras över åren. Man bör således inte bara analysera de årliga siffrorna utan även studera de mer långsiktiga perspektiven. Mellan åren 2014-2020 har totalt 2 137 nya byggnader, varav 120 har varit fristående, tillkommit i kustnära läge i Skåne. 118 av dessa byggnader ligger inom skyddade områden.

Läs mer om indikatorn på sverigesmiljomal.se

Syrebrist

Flera av Skånes havsområden drabbas periodvis av syrebrist. Ofta gäller det djupare bottnar, men även grundområden kan drabbas tillfälligt. Då beror det ofta på att det finns en utsläppskälla i närheten eller lokala fördjupningar och strukturer som minskar vattenutbytet. Syrebrist har till exempel observerats utanför evenemangsstranden i Åhus och har tidigare setts i de allra grundaste delarna av Lundåkrabukten.

Bräddningar är en relativt liten påverkanskälla, men bättre hantering av vatten och avlopp skulle ändå kunna minska risker för badande och ytterligare begränsa miljöpåverkan.

Bräddningar är tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningar är överbelastade och vattenmängden är större än vad ledningssystemet klarar av. Normalt sker bräddning i samband med kraftiga regn.

Positiv utveckling för tonfisk och ålgräs

2016 observerades blåfenad tonfisk för första gången på 50 år i Öresund. Nu ses tonfisken glädjande nog varje sommar.

Ålgräsets djuputbredning tycks långsamt öka i Skåne. Två skånska kustvattenförekomster bedöms ha god, om än osäker, ekologisk status.

Tumlaren är hotad

Tumlarens status är idag livskraftig , men Östersjöpopulationen är extremt sårbar då den uppskattas bestå av enbart cirka 100 reproduktiva individer.

Vad krävs för att nå målet?

Länsstyrelsen Skåne anser att torsken och dess viktigaste föda, sill och skarpsill, bör få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Då många fiskbestånd krisar och ekosystemen är i obalans anser Länsstyrelsen att mer rovfisk generellt bör lämnas kvar i havet, att fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och att utsläpp bör begränsas av vad recipienter tål för att uppnå sina miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet.

Tumlare, Livskraftig Tumlare (Phocoena phocoena) förekommer i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön. Arten hotas av bifångst vid fiske, miljögifter och troligen även av den ökande fritidsaktiviteten utmed kusterna. Läs mer om tumlare på Artfakta (Artdatabankens webbplats).

Tumlare (östersjöpopulationen), Akut hotad Östersjöpopulationen av tumlare (Phocoena phocoena, Baltic population) tillhör en distinkt genetiskt avskild population med egen morfologi och ett annat reproduktionsområde än bälthavspopulationen som håller sig väster om Bornholm under sommaren. Läs mer om östersjöpopulationen av tumlare på Artfakta (Artdatabankens webbplats).

Åtgärdsarbete för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Många mindre åtgärder genomförs, men i jämförelse med pågående miljöpåverkan och kvarvarande effekter av historisk påverkan, är åtgärderna och förvaltningsförändringarna för små.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen Skånes regeringsuppdrag om ökat skydd i Öresund pågår under 2021. Läs regeringens pressmeddelande om uppdraget på regeringens webbplats.

Länsstyrelsen Skåne arbetar 2021–2022 med att ta fram bättre kulturmiljöunderlag till havsplaneringen.

På Länsstyrelsen Skånes uppdrag har områdena runt Falsterbohalvön och mellan Valjeviken-Landön botteninventerats. Detta ger ökad kunskap om habitat, förekommande arter samt tillstånd i områdena.

För att skydda sälar från störningar har Länsstyrelsen Skåne förstärkt skyddet på Måkläppen genom att känsliga delområden fått besöksförbud året om.

Måkläppen är en sandrevel längst ut på Falsterbohalvön. Det är ett populärt besöksmål, mycket tack vare knubbsälarna och gråsälarna som lever här. Eftersom sälarna är mycket känsliga för störning är det bara tillåtet att besöka Måkläppen mellan november och januari. Då har sälarna inga ungar.

Nytt för i år är att två områden inom reservatet får permanent beträdnadsförbud. Det beror på att sälarna, som uppehåller sig här på vintern, behöver ostörda viloplatser. De skräms lätt bort av närgångna besökare. Det nya beslutet gäller från 1 november 2021. De områden som har beträdnadsförbud hela året kommer att anvisas i fält.

Läs mer på Länsstyrelsen Skånes webbplats.

En syresond har placerats ut i naturreservatet Skånska Kattegatt för att ge kontinuerliga data om syrenivåerna i bottenvattnet. I reservatet har en spökgarnsinventering på vrak och en rensning av fiskelinor, sänken och drag genomförts.

Fiskar som vandrar mellan hav och vattendrag är viktiga för havsmiljön. Under året har 17 biotopvårdande och 15 vandringsfrämjande åtgärder utförts i Skånes vattendrag, till största del statligt finansierade.

Båtägare mellan Båstad och Råå har fått information om tumlare och hur båtägare kan minska sin påverkan på tumlarens livsmiljö.

Skånska Kattegatt är ett havsområde helt i utsjömiljö och förbinder Öresund med övriga Kattegatt. I den mjuka havsbottnen lever grävande koralldjur och havskräftor. Den produktiva miljön är av stor betydelse för Kattegatt-torsken och för tumlare. Med sina knappt 60 000 hektar är det ett av Sveriges största marina naturreservat. Fiske är förbjudet i större delen av området.

Läs mer om naturreservatet Skånska Kattegatt på Länsstyrelsens webbplats.

Bilden visar en karta över Naturreservatet Skånska Kattegatts placering.
Skånska Kattegatt är ett av Sveriges största marina naturreservat. Källa: Länsstyrelsen Skåne.

Äspet, som sedan tidigare är naturreservat och Natura 2000 SCI-område, har nu även blivit SPA-område med skydd för ett antal fågelarter.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Urvalet är en viktig grund för att bevara värdefulla naturområden och arter som är representativa för Sverige och särskilt skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv.

Natura 2000-områden utpekas enligt EU:s art- och habitatdirektiv (SCI) eller EU:s fågeldirektiv (SPA), ibland båda direktiven (SPA/SCI).

Läs mer om Natura 2000 på Naturvårdsverkets webbplats.

Lunds universitet ska på Länsstyrelsen Skånes uppdrag ta fram ett kunskapsunderlag för stenålderslämningar under vatten utanför hela Skånes kust.

Länsstyrelsen Skåne håller på att ta fram en gemensam förvaltningsplan för Skånes marina skyddade områden.

Länsstyrelsen Skåne arbetar för att genom samråd och samverkan säkerställa att kulturlämningar inte skadas vid sanering av spökgarn.

Länsstyrelsen Skåne arbetar med att slå samman tre mindre naturreservat till ett större, som berör marina, limniska och terrestra miljöer i Kävlinge och Lomma kommun.

Det fleråriga projektet LIFE Coast Adapt fortsätter testa hållbara metoder för minskad kusterosion i Skåne, till exempel ålgräsplantering, skapande av rev, sandtillförsel och borttagande av olämpliga strukturer.

Åtgärder på kommunal nivå

Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) har under året bland annat medfinansierat 126 hektar näringsminskande våtmarker i Skåne, samt tvåstegsdiken i Tullstorpsån.

Kristianstads kommun har beslutat att förslag på reservatsbeslut och skötselplan för Kiviksbredan ska tas fram.

I Trelleborgs kommun planeras för våtmarker bland annat vid Ståstorpsån, Albäcksån och Dalköpingeån.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA.

I Malmö har skräp från hamnbassänger och kanaler använts för att skapa tillfälliga konstverk i stadsmiljön.

Läs mer om konstverken i Malmö stads pressmeddelande.

Åtgärder inom näringslivet

Färjorna Helsingborg-Helsingör kör numer med avstängda ekolod för att inte störa Öresunds tumlare.

Övriga åtgärder

Under 2021 stoppades det mesta av torskfisket i Östersjön.

Läs mer om fiskestoppet på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Även 2021 placerade Havs- och vattenmyndigheten tremånadersstoppet för ålfiske på en period som räddar mycket färre ålar än om det lagts tidigare på hösten.

Läs mer om fiskestoppet för ål på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

För att minska bifångst av tumlare och sjöfågel har Havs- och Vattenmyndigheten infört nya fiskebegränsningar i Natura 2000-områdena Sydvästskånes utsjövatten och Nordvästra Skånes havsområde.

Dykarnätverket Havsresan har med hjälp av LOVA-medel rensat spökgarn på vrak i Öresund. Spökgarnsdraggningar har också utförts på flera platser i Skåne.

Det pågår flera forskningsprojekt om att ta tillvara och förädla växtmassor från havet. I övergödda havsområden kan det vara positivt att delar av de uppspolade växtmassorna tas ut ur havets kretslopp. Detta förutsätter att massornas viktigaste funktioner på stränderna upprätthålls, till exempel habitat för evertebrater, födosök för fåglar och erosionsskydd.

Projektet Greater BIO är ett internationellt projekt som innefattar flera samarbetspartners från både Sverige och Danmark. Syftet med projektet är att utveckla en hållbar bioekonomi när det gäller utnyttjandet av resurser men också energiproduktion. 

Läs mer om projektet Greater BIO.

The COASTAL Biogas project objective is to provide solutions based on anaerobic digestion of cast seaweed to coastal regions to tackle eutrophication, contribute to the transition to a circular bio-economy and improve prosperity. 

Läs mer om projektet Coastal Biogas (på engelska).

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.