Illustration av miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. En eka i vattnet, under ekan simmar några fiskar. Illustration av Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Tom cirkel, utan trendpil. Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

BEDÖMNING: I havsmiljön kvarstår problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Ökad kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, skulle göra havsmiljöförvaltningen effektivare. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård finns följande preciseringar:

  • God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
  • God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
  • Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
  • Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

Tillstånd och målbedömning för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län

Miljömålet kommer ej att nås i tid med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Flera åtgärder görs, men det räcker inte. De flesta av Skånes kustvattenförekomster har ej god status, främsta orsaken är höga näringsnivåer, vars effekter i sin tur förvärras av låga rovfiskbestånd.

Relativt stora delar av Skånes hav har någon form av skydd. Men för att skapa ett representativt och sammanhängande nätverk krävs både fler skyddsområden och ökad kunskap om befintliga värden och skyddens effekt. Inget skånskt skyddat havsområde har en god effektuppföljning.

Kunskap saknas också ofta för att säkert bedöma tillstånd och påverkan.

Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

Läs mer i artikeln Rovfiskar kan motverka övergödning på SLU:s webb.

Fiskbestånden nyttjas inte hållbart

För få fiskbestånd är i gott skick. EU och Sverige har länge överträtt havsforskningsrådets (ICES) råd för bland annat torsk och ål, två ekologiskt viktiga arter med akuta tillstånd.

I Östersjön finns idag bara spillror kvar av det skånska fisket. Orsakerna är minskade fiskebestånd, små fångster, omfattande sälskador, mer parasiter och låga försäljningspriser.

Torsk

Östersjöns östra torskbestånd har i det närmaste kollapsat och ICES råd är nolluttag . Det västra torskbeståndet mår också dåligt och ICES sänker fångstrådet . Både torsken och dess viktigaste föda, sill och skarpsill, bör få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp i delar av Östersjön. För Kattegatts kraschade torskbestånd har det fortfarande inte vänt tydligt uppåt. Sverige och Danmark måste snarast enas om att fiskereglerna i reservatet Skånska Kattegatt även ska gälla danska fiskare. Läs mer om reservatet under avsnittet “Åtgärdsarbete” nedan.

I år rapporteras om mager torsk med liten lever i södra Öresund. Torskens problem i södra Östersjön tycks alltså sprida sig till det annars relativt välmående Öresund.

Läs mer om läget för torsken i östra torskbeståndet (pdf från ICES; på engelska).

Läs mer om läget för torsken i västra torskbeståndet (pdf från ICES; på engelska).

Läs mer om läget för torsken i Kattegatt (pdf från ICES; på engelska).

Sill

Vårlekande sill på västkusten och i sydvästra Östersjön har länge minskat. 2020 föreslår ICES för tredje året i rad ett nolluttag. För andra sillbestånd i Östersjön varierar tillståndet. Lekbeståndet av skarpsill i Östersjön har minskat sedan 90-talet, men läget är inte lika illa som för torsken och några av sillbestånden.

Läs mer om läget för sill i Skagerack, Kattegatt och västra Östersjön (pdf från ICES; på engelska).

Läs mer om läget för skarpsill i Östersjön (pdf från ICES; på engelska).

Sik, gädda och storspigg

Mängden lekvandrande sik i Skräbeån minskar.

I Valjeviken, som möjligtvis speglar nordöstra Skåne i stort, minskar mängden gäddyngel samtidigt som storspiggen ökar.

Intressekonflikter

Det är positivt med livskraftiga sälbestånd men konflikter med fisket behöver lösas. Nya data antyder att andelen torsk i gråsälens diet i södra Östersjön, är högre än vad som tidigare varit känt. För beståndsåterhämtning är det viktigt att tänka på förhållandet mellan säl och bytesfisk.

Foto av torsk (Gadus morhua). Foto: Dennis Jacobsen/Most Photos
Torsk (Gadus morhua). Foto: Dennis Jacobsen/Most Photos

Torsk, Sårbar Torsk är en marin fiskart som också trivs i bräckt vatten. Läs mer om torsk på Artfakta.

Kartan visar andelen hållbart respektive icke hållbart nyttjade bestånd i svenska havsområden år 2019
Hållbart nyttjade fisk- och skaldjursbestånd 2019. Kartan visar andelen hållbart nyttjade bestånd (grön), icke hållbart nyttjade bestånd (rött) och andel bestånd där underlag saknas (grått), i svenska havsområden. ”Int” visar bedömningar för de internationellt förvaltade bestånden och ”Nat” visar bedömningar för de nationellt förvaltade bestånden. Baserat på de bestånd för vilka man har kunnat göra en bedömning (röd och grön sektor i kartan) bedöms 43 procent av bestånden i Bottenviken, 40 procent i Bottenhavet, 33 procent i Östersjön och 42 procent i Västerhavet som hållbart nyttjade. Läs mer om bedömningarna i Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Källa:www.sverigesmiljomal.se

Kulturlämningar och kulturmiljöer hotade

Kulturlämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn, men det finns allvarlig kunskapsbrist om undervattenslämningar. Även stigande havsnivåer och stranderosion kan skada kultur- och fornlämningar.

Stor efterfrågan på kustnära boenden innebär ett högt förändringstryck i kustsamhällen vars kärnor ofta har höga kulturhistoriska värden. Många kommuner saknar egen antikvarisk kompetens och aktuella strategier för kulturhistoriska värden. Bristerna kan leda till en urholkning av kulturmiljövärden.

Det kustnära bostadsbyggandet minskar något i Skåne. Påverkanstrycket på såväl grundområden som flera yttre havsmiljöer är dock stort från till exempel hamnutvecklingar, bryggor, kabeldragningar och ökat antal ansökningar om sandtäkter, utfyllnader, vindkraftparker. Effekterna från de olika fysiska påverkanstyperna ackumuleras ovanpå befintlig stress från uttag och utsläpp och summan blir ännu större när grannländernas exploateringar räknas in. Dessa kumulativa effekter är svåra att beräkna och ges ofta liten hänsyn i samhällsplanering och prövningsärenden.

Exempel på storskaliga exploateringsprojekt i grannländernas havsområden, var och en med länk till mer information:

Tunnel: Fehmarn bält-tunneln.

Utfyllnad: Lynetteholmen.

Rörledning: Baltic Pipe.

Vindkraftpark: Danska Kriegers Flak.

Utsläpp av avloppsvatten

2020 granskades avloppsutsläpp i Öresund. Bättre hantering av vatten och avlopp skulle kunna minska risker för badande och ge en begränsad påverkansminskning på havsmiljön.

Läs nyhet om avloppsvatten i Öresund på SVT:s webbplats.

Positiv trend för tonfisk

Sedan 2017 har tonfisk setts varje sommar i Öresund, ålgräsets djuputbredning ökar i Skåne och två skånska kustvattenförekomster, har nu tillräckligt låga näringsnivåer för att klassas med god, om än osäker, ekologisk status.

Läs mer om Skälderviken, som har god ekologisk status, i VISS (Vatteninformationssystem för Sverige).

Läs mer om Norra Öresunds kustvatten, som har god ekologisk status, i VISS (Vatteninformationssystem för Sverige).

Positiv trend för tumlare

Tumlarens status har höjts till livskraftig, samtidigt är Östersjöpopulationen mer sårbar än någonsin då den bedöms att inte ha fler än cirka 100 reproduktiva individer.

Illustration av rödlistningskategorierna och deras förkortningar. RE= Nationellt utdöd. CR=Akut hotad. EN=Starkt hotad. VU=Sårbar. NT=Nära hotad. DD=Kunskapsbrist. LC=Livskraftig. CR, EN och VU kallas tillsammans Hotade. RE, CR, EN, VU, NT och DD kallas tillsammans Rödlistade.
Illustration av rödlistningskategorierna och deras förkortningar. RE= Nationellt utdöd. CR=Akut hotad. EN=Starkt hotad. VU=Sårbar. NT=Nära hotad. DD=Kunskapsbrist. LC=Livskraftig. CR, EN och VU kallas tillsammans Hotade. RE, CR, EN, VU, NT och DD kallas tillsammans Rödlistade. Illustrationen är hämtad från rapporten Rödlistade arter i Sverige 2020.

Tumlaren är en av de minsta tandvalarna. Som vuxen är den cirka 1,5–1,9 m lång och väger cirka 50–70 kilo.

Tumlare förekommer i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön. Beståndet i Västerhavet står i kontakt med Nordsjöbeståndet. Bedömningen i rödlistan 2020 är att populationen är livskraftig (LC). Läs mer om tumlaren i Artfakta.

Östersjöpopulationen av tumlare tillhör en genetiskt avskild population med egen morfologi och ett annat reproduktionsområde än populationen som håller sig väster om Bornholm under sommaren. Därför har den bedömts separat. Bedömningen i rödlistan 2020 är att den är akut hotad (CR). Läs mer om östersjöpopulationen av tumlare i Artfakta.

Blåmusslor och Ostron

2020 observerades stora mängder nysettlade blåmusslor runt Kullaberg.

Under 2020 har knappt några japanska jätteostron setts till runt Kullaberg, jämfört med 2019 då flera observationer gjordes av denna invasiva art.

Läs mer om den invasiva arten japanskt jätteostron, även känd som stillahavsostron, på Havs- och vattenmyndighetens webbsida.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter på Länsstyrelsens webbplats.

Viktiga åtgärder för att nå målet

Då flera fiskbestånd krisar och havsmiljön är i tydlig obalans, anser Länsstyrelsen Skåne att mer rovfisk bör lämnas kvar i havet som en miljöåtgärd, inte minst när värdet av deras utförda ekosystemtjänster är större än fångstvärdet.

Länsstyrelsen anser också att fysisk påverkan på kustmiljöerna bör minimeras och att nya utsläpp bör styras av vad recipienter tål för att nå eller bibehålla vattendirektivets miljökvalitetsnormer. 

Då flera fiskbestånd krisar och havsmiljön är i tydlig obalans, anser Länsstyrelsen Skåne att mer rovfisk bör lämnas kvar i havet som en miljöåtgärd, inte minst när värdet av deras utförda ekosystemtjänster är större än fångstvärdet.

Länsstyrelsen Skåne

Åtgärdsarbete för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Många mindre, och enstaka större, åtgärder genomförs, men i jämförelse med pågående miljöpåverkan och kvarvarande effekter av historisk påverkan, är åtgärdsarbetet alldeles för litet.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Det nya statliga naturreservatet Skånska Kattegatt vann laga kraft i juli och stärker områdets skydd för fåglar, däggdjur, fisk och bottenmiljöer, bland annat genom att bottentrålförbudet blir permanent.

Skånska Kattegatt är ett havsområde helt i utsjömiljö och förbinder Öresund med övriga Kattegatt. I den mjuka havsbottnen lever grävande koralldjur och havskräftor. Den produktiva miljön är av stor betydelse för Kattegatt-torsken och för tumlare. Med sina knappt 60 000 hektar är det ett av Sveriges största marina naturreservat. Fiske är förbjudet i större delen av området.

Läs mer om naturreservatet Skånska Kattegatt på Länsstyrelsens webbplats.

Västkustlänen har tagit fram en gemensam strategi för Västerhavet. Strategin listar skyddsvärda områden, värden, hot och åtgärder, samt lyfter några av länens övergripande principer för havsmiljöarbetet.

Länsstyrelsen Skåne och Helsingborgs kommun har botteninventerat ett stort område öst och norr om Ven, vilket gett ökad kunskap om arter, habitat samt tillståndet i reservatet Knähaken.

Flera fiskarter som vandrar mellan hav och vattendrag har viktiga roller i havet. Under året har 17 biotopvårdande och sju vandringsfrämjande åtgärder genomförts i skånska vattendrag , till största del statligt finansierade med fiskevårdsbidrag.

Information om bidrag till lokala fiskevårdsprojekt

Projektet LIFE Coast Adapt testar hållbara metoder för minskad kusterosion i Skåne, till exempel ålgräsplantering, skapande av rev, sandtillförsel och borttagande av olämpliga strukturer.

Läs mer om LIFE Coast Adapt på projektets webbplats

Länsstyrelsen Skåne och kommunerna arbetar med riskhanteringsplaner för de sju, av MSB utpekade, områdena med risk för översvämning i Skåne.

Kuststädning har skett i reservaten Kullaberg och Jonstorp-Vegeåns mynning i nordvästra Skåne. Städningen finansierades av Höganäs kommun och utfördes av Länsstyrelsen Skåne.

Länsstyrelsen Skåne har förbättrat vandringsleder vid naturreservatet Gropahålet norr om Helgeåns mynning i Hanöbukten för att gynna friluftslivet.

Länsstyrelsen Skåne håller på att ta fram en gemensam förvaltningsplan för Skånes marina skyddade områden.

Ålyngel har satts ut på flera skånska lokaler, till exempel i havet vid Arild och i Vombsjön ovanför kraftverken i Kävlingeåsystemet. Utsättningarna finansierades av europeiska fiskerifonden, statliga medel, fiskeavgiftsmedel och ålfonden.

Länsstyrelsen Skåne slutför i år kartläggningen av klimatförändringarnas påverkan på kulturlämningar i Skåne. Fokus ligger särskilt på effekter från höjda havsnivåer och temperaturer, samt erosion.

Alldeles norr om Helgeåns mynning i Hanöbukten ligger naturreservatet Gropahålet. Reservatet är den del av det vidsträckta kustdynlandskap som breder ut sig drygt 2 mil, från Åhus i norr till Juleboda i söder. Reservatet täcks till största delen av tallbevuxna sanddyner på upp till 16 meter, men längs Hanöbuktens flacka strandlinje pågår dynbildning fortfarande.

Läs mer om naturreservatet Gropahålet på Länsstyrelsens webbplats.

Kustlänsstyrelserna har tagit fram en förstudie om friluftsliv i havsplaneområdet.

Länsstyrelsen Skåne har påbörjat regeringsuppdraget att utreda ökat skydd av Öresund.

Länk till regeringens pressmeddelande om utökat marint skydd i Öresund.

Åtgärder på kommunal nivå

Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) har under året medfinansierat 126 hektar våtmarker i Skåne vilka bidrar till minskade näringsnivåer i vattendrag, sjöar och hav.

I Malmö invigdes i april 2020 naturum Öresund som har fokus på havsmiljön.

Läs mer om invigningen av naturum Öresund i Malmö stads pressmeddelande.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA.

Övriga åtgärder

Under 2020 stoppades Havs- och Vattenmyndigheten majoriteten av torskfisket i Östersjön. I Öresund och södra Östersjön rådde totalt fiskestopp (för fartyg större än 12 meter) under 2-4 månader.

Läs mer hos Havs- och vattenmyndigheten: Totalt fiskestopp i delar av Östersjön under 2020

Även under 2020 förlade Havs- och vattenmyndigheten tremånadersstoppet för ålfiske i Östersjön, till en period (1 november – 31 januari) som inte maximerar mängden ålar som skyddas. Under dessa månader fångar fisket nämligen mycket mindre ål än tidigare på hösten, därför gör ett fiskestopp under denna period mindre nytta för den akut hotade ålen.

Läs mer om det tre månader långa ålfiskeförbudet på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Flera forskningsprojekt om att ta tillvara och förädla växtmassor från havet pågår. I havsområden med övergödningsproblem kan det vara positivt att en del av växtmassorna, och därmed näringsämnena, tas ur systemet. Detta förutsätter att massornas viktigaste lokala funktioner på stränderna kan upprätthållas, till exempel habitat för evertebrater, födosök för fåglar och erosionsskydd.

Projektet Greater BIO är ett internationellt projekt som innefattar flera samarbetspartners från både Sverige och Danmark. Syftet med projektet är att utveckla en hållbar bioekonomi när det gäller utnyttjandet av resurser men också energiproduktion. 

Läs mer om projektet Greater BIO.

The COASTAL Biogas project objective is to provide solutions based on anaerobic digestion of cast seaweed to coastal regions to tackle eutrophication, contribute to the transition to a circular bio-economy and improve prosperity. 

Läs mer om projektet Coastal Biogas (på engelska).

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.