Illustration av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Solstrålar som strålar ut från en sol i ena hörnet. Illustration av Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

BEDÖMNING: Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 37 procent år 1990–2018, vilket främst beror på halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning, men minskningstakten har avtagit. De konsumtionsbaserade utsläppen har legat stilla under de senaste åren. Minskningstakten behöver öka väsentligt för att kunna bidra till att nå de nationella klimatmålen och därför behövs skärpta nationella styrmedel tillsammans med fler verktyg och åtgärder på regional och lokal nivå.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns följande precisering:

  • Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.

Tillstånd och målbedömning för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län

På nationell nivå bedöms att målet inte kommer att nås till år 2050 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Om utsläppsdata

Uppgifterna om utsläpp av växthusgaser är hämtade från den nationella emissionsdatabasen. Den är baserad på Sveriges officiella utsläppsstatistik, som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen.

Regionala data är inte tillgängliga förrän ca 18 månader efter utsläppsåret och under hösten 2020, när denna uppföljning genomfördes, var de mesta aktuella data för utsläppsåret 2018

Minskningen av växthusgasutsläpp har stannat av

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.

De skånska växthusgasutsläppen minskade med 37 procent mellan åren 1990 och 2018, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning.

Minskningen har under senare år stannat av och takten måste flerdubblas de kommande åren för att Skåne ska nå sitt mål om 80 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 1990.

Det krävs omfattande åtgärder på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Diagram: Olika sektorers klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1990-2018. Källa: Emissionsdatabasen www.rus.se
Utsläpp av klimatpåverkande gaser (1000 ton/år) i Skåne 1990-2018 Källa: Nationella emissionsdatabasen, RUS

Utsläppen från transporterna måste mer än halveras

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.

2018 stod transporter och arbetsmaskiner för 42 procent av Skånes utsläpp.

De transportrelaterade utsläppen i Skåne har minskat med 19 procent sedan 2010 men det är långt kvar till Skånes mål för transportsektorn om 70 procents minskning till 2030 från 2010 års nivå.

För att nå målet behöver andelen fordon drivna av el eller förnybara bränslen öka och samhället måste bli mer transporteffektivt.

Diagram: Transportsektorns klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1990-2018. Källa: Emissionsdatabasen www.rus.se
Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transporter (1000 ton/år) i Skåne 1990-2018; Källa: Nationella emissionsdatabasen, RUS

Planering för klimatsmart resande nödvändigt

Klimatmål för Skåne till år 2030: Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.

Andelen resor med kollektivtrafik ökade från 15 till 20 procent mellan 2013 och 2018 medan andelen resor med gång och cykel legat stilla på 26 procent. Gång och cykel måste öka sin andel för att målet om minst 30 procent år 2030 ska nås. Kraftfulla, långsiktiga styrmedel, huvudsakligen på nationell nivå, behövs inte minst inom infrastrukturplaneringen. Plan- och bygglagen ger inte möjlighet att förhindra eller begränsa utbyggnad enbart av klimatskäl. Länsstyrelsen saknar effektiva verktyg för att påverka kommunernas fysiska planering i klimatsmart riktning.

Jordbruket är den näst största utsläppssektorn

2018 stod jordbruket för 20 procent av de klimatpåverkande utsläppen i Skåne, framför allt utsläpp av metan från djurhållning och gödselhantering och utsläpp av lustgas från omvandling av kväve i jordbruksmarken.

Det finns inget specifikt mål för jordbrukssektorn, men med hänsyn till att det övergripande målet för Skåne är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 % mellan åren 1990 och 2030 och att utsläppen från jordbrukssektorn enbart har minskat med 8 procent sedan 1990, så måste takten på åtgärdsarbetet öka.

Utsläppen från konsumtionen är fortfarande för stora

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

Konsumtion av importerade produkter och tjänster är en stor utsläppskälla. Skånes regionala mål är att sänka de konsumtionsbaserade utsläppen till max 5 ton per person och år 2030, det vill säga ytterligare 3 ton jämfört med 2018.

Det kräver bland annat en tjänstebaserad och cirkulär ekonomi, livsmedel med låg klimatpåverkan samt klimatsmarta offentliga inköp.

Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp år 2018 var cirka 80miljoner ton. 57 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. Källa: www.naturvardsverket.se
Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är drygt 80 miljoner ton. 57 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser men också i andra länder. Källa: Naturvårdsverket.
Nästan två tredjedelar av utsläppen år 2018 kom från hushållens konsumtion och en tredjedel från offentlig konsumtion och investeringar, till exempel investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål. Källa: www.naturvardsverket.se
Utsläpp av växthusgaser förorsakade av svensk konsumtion. Nästan två tredjedelar av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och en dryg tredjedel kommer från offentlig konsumtion och investeringar, till exempel investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser men också i andra länder. Källa: Naturvårdsverket

Omställningen till fossilfria energikällor går för långsamt

Klimatmål för Skåne till år 2030: Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.

Skånes totala energianvändning 2019 var 34 TWh (16 procent lägre än 2005 ) varav 51 procent var förnybar. Vi är långt ifrån Skånes mål 80 procent förnybar energi år 2030. Däremot bedöms målet om 20 procent lägre energianvändning jämfört med år 2005 vara möjligt att nå om nuvarande utveckling håller i sig.

Fortfarande hög andel fossila bränslen i fjärrvärme

Ungefär två tredjedelar av bränslet i Skånes fjärrvärmeproduktion är förnybart, en betydande del utgörs dock av naturgas och restavfall av fossilt ursprung. Utmaningar är att fasa ut fossil plast ur avfallsförbränningen och att värna förnybar kraftvärmeproduktion.

20 procent av Skånes elproduktion är förnybar

Skånes förnybara elproduktion motsvarar cirka 20 procent av den totala elanvändningen i länet . Vindkraften står för mer än hälften av elproduktionen (1,6 TWh 2019 ). Det finns nu ett ökat intresse för nysatsning på vindkraft, framförallt havsbaserad. Vinden kan stå för hälften av Skånes elanvändning, men då krävs politiska prioriteringar samt effektivare tillståndsprocesser.

Femfaldig ökning av solel i Skåne på tre år

Solelen i Skåne ökar snabbt, 2019 byggdes 2 939 anläggningar, en ökning med 80 procent från 2018. Soleleffekten i Skåne år 2019 uppskattades till 113 MW (jämfört med 63 MW 2018).

Givet antagande om en elproduktion på 900 kWh per installerad kW gav solcellerna cirka 102 GWh under 2019 (jämfört med 56 GWh 2018) .

Det finns ett ökat intresse för stora solcellsparker, men det är oklart hur lagstiftningen hanterar målkonflikter gällande exempelvis byggande på odlingsmark.

Diagrammet visar att antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne har femdubblats mellan åren 2016 till 2019, från 1290 stycken till 6516 stycken.
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne har femdubblats mellan åren 2016 till 2019, från 1 290 anläggningar till 6 516 anläggningar. Storleken av cirklarna är proportionell till antalet anläggningar. Källa: Energimyndigheten

Biogas

Den skånska biogasproduktionen ökade något under 2019 efter ett par års minskning . En skånsk tillståndsgiven anläggning har ansökt om nytt tillstånd för att övergå till en bredare substratmix för att fortsätta vara lönsamma. Skånska aktörer var överlag positiva till 2019 års biogasmarknadsutredning. Utöver förlängningen av produktionsstödet samt EU:s godkännande av skattebefrielse är det viktigt att utredningens förslag får genomslag.

Fakta om biogas och naturgas

Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.

Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.

Kapacitetsbrist och effektbrist

Energiomställningen riskerar att bromsas av Skånes kapacitetsbrist och lokala effektbrist. Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med andra berörda länsstyrelser samt regionala samverkanspartner identifierat fyra huvudområden som regeringen bör arbeta med:

  • förstärkning och utbyggnad av elnäten
  • ökad lokal planerbar elproduktion
  • utveckling av metoder och teknik för flexibel elanvändning och lagring
  • rutiner och verktyg för samverkan och planering för att få mer tillförlitliga elförbrukningsprognoser och nätutvecklingsplaner

Åtgärdsarbete för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Klimatsamverkan Skåne: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner samverkar för ett effektivt klimatarbete i Skåne. Fokus under året har varit transportfrågor samt innovation och näringslivsutveckling. Läs mer om Klimatsamverkan Skåne.

Trygg elförsörjning: Utifrån regeringsuppdraget Trygg elförsörjning har Länsstyrelsen Skåne tillsammans med tre andra länsstyrelser samt regionalt med Region Skåne, Malmö stad och Skånes Kommuner arbetat intensivt med frågan om trygg elförsörjning. Ett projekt för regionala dialoger med relevanta aktörer har påbörjats.

Regionala planer för förnybara drivmedel och laddinfrastuktur: Länsstyrelsen Skåne har kartlagt kommuners och företags behov för att uppnå en fossilfri fordonsflotta samt stöttat aktörer via kunskapshöjande insatser såsom en konferens anordnad i samverkan med Region Skåne och Skånes Kommuner. Särskilda insatser har gjorts för att öka nyttjandet av tankstationer för förnybara drivmedel. Läs Skånes regionala plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel här.

Klimatklivet: 99 ansökningar om sammanlagt 921 miljoner kronor inkom till Länsstyrelsen Skåne under 2020. Den senaste ansökningsomgången innehöll många stora ansökningar, ett tecken på viljan att investera sig ur 2020 års kris. Begränsningar i Naturvårdsverkets bemyndigande ledde till en inställd ansökningsomgång och att få beslut fattades under 2020. De investeringar som färdigställdes i Skåne under 2019 väntas årligen leda till cirka 64 tusen ton minskade utsläpp. Läs mer om hur du söker investeringsstöd från Klimatklivet.

Bilden visar logotypen för "Klimatsamverkan Skåne", ett samarbete mellan Region Skåne, Skånes Kommuner och Länsstyrelsen Skåne
Cirkeldiagram: Det beräknade minskade utsläppet av koldioxidekvivalenter i Skåne genom beviljade investeringar inom Klimatklivet är 64 tusen ton per år jämfört med det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter i Skåne år 2018 som var 5123 tusen ton.
De beräknade minskade utsläppen av växthusgaser i Skåne genom slutförda åtgärder inom Klimatklivet uppgår till cirka 64 tusen ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar vad ca 29 000 bensindrivna personbilar i Skåne släpper ut under ett år. Projektens livslängder varierar men är oftast 10-20 år och den totala utsläppsminskningen från skånska projekt som färdigställts under åren 2016-2020 beräknas till 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Källa: Länsstyrelsen Skåne.

Elbilslandet Syd: Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner, Miljöfordon Sverige, Sustainable Innovation och Malmö stad arbetar med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för att öka andelen transporter med fossilfria fordon och har skapat ett nätverk kring kommunala handlingsplaner för laddinfrastruktur. Läs mer om Elbilslandet Syd här.

Bilden visar loggan för det EU-finansierade projektet Elbilslandet syd

Åtgärder på kommunalnivå

Fossilbränslefria kommuner: Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner och 18 skånska kommuner arbetar med stöd från Energimyndigheten och ERUF för utfasning av fossila bränslen i kommunorganisationerna. Under 2019 minskade kommunerna sina utsläpp med 9 900 ton koldioxiekvivalenter och nådde 90 procent fossilfrihet, tre kommuner nådde 98 procent. Läs mer om projekt och åtgärder inom Fossilbränslefria kommuner här.

Värdeskapande fastighetsförvaltning: Efter att Länsstyrelsen Skåne och fyra kommuner med stöd från ERUF och Region Skåne tagit fram handlingsplaner slutför nu en kommun övergången till helt fossilfri uppvärmning samt energieffektiviserar, en investering på 679 miljoner kronor med en livscykelvinst på 500 miljoner kronor.

Uthålliga kommuner 2020: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner arbetade till och med år 2019 med stöd från Energimyndigheten med att främja integrering av klimat- och energifrågor i kommunernas fysiska planering. En granskning av översiktsplaner visade att detta sannolikt bidragit till en ökad implementering av klimat- och energifrågorna. Läs mer om uthålliga kommuner i Skåne här

Bilden visar omslagsbilden till rapporten Fossilbränslefria kommuner 2020 - Tillsammans agerar vi.
Rapporten "Fossilbränslefria kommuner 2020 - Tillsammans agerar vi" sammanfattar 18 skånska kommuners erfarenheter från arbetet med att bli fossilbränslefria.

Åtgärder inom näringslivet

Incitament för energieffektivisering: Länsstyrelsen Skåne driver med stöd från ERUF via Energimyndigheten detta projekt för att göra energi till en integrerad del av miljötillsynen. Fokus år 2020 har varit uppföljning av besökta verksamheter och långsiktig förankring. Läs mer om projektet Incitament för energieffektivisering.

Nätverk för energieffektivisering: Länsstyrelsen Skåne och Skånes Kommuner driver med stöd från ERUF via Energimyndigheten fem nätverk för små och medelstora företag. Hittills har företagen genomfört över 270 energieffektiviseringsåtgärder. Läs mer om Nätverk för energieffektivisering.

Greppa Näringen: Länsstyrelsen Skåne, Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund och rådgivningsorganisationer arbetar med stöd från Landsbygdsprogrammet med rådgivning för lantbrukare. 2019 genomfördes 443 enskilda rådgivningar och 35 gruppaktiviteter. Mycket fokus ligger på klimatåtgärder och intresset för rådgivningsmodulen Klimatkollen ökar. Läs mer om Greppa näringen i Skåne.

Hållbara Företagsresor: Länsstyrelsen Skåne och Energikontoret Skåne har med stöd av Energimyndigheten genomfört ett projekt för att stötta företag som vill göra sitt resande mer klimatsmart. Resorna avser både pendlingsresor – resor till och från arbetet – och tjänsteresor. Målet var att minska klimatutsläppen från resor både inom tjänsten och till/från arbetsplatsen med minst 5 procent. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppen från affärsresor bland företagen som deltog i projektet med nästan 50 procent, vilket gynnar både luftkvaliteten och klimatet. Läs mer om projektet Hållbara företagsresor här.

Källor och fördjupning

Länsstyrelsen Skåne, Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne. Klimat- och energistrategi för Skåne, Rapport 2018:17  (ladda ner som pdf-fil från Länsstyrelsen Skånes webbplats i ett nytt fönster)

Region Skåne, Resvaneundersökning i Skåne (ladda ner som pdf-fil från Region Skånes webbplats i ett nytt fönster)

RUS, Nationella emissionsdatabasen (ladda ner data från RUS webbplats i ett nytt fönster)

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf