Generationsmålet – är vi framme snart?

Mål, avstånd och tidsuppfattningar är relativa. Små barn kan oskyldigt fråga ”Är vi inte framme snart” ett par minuter efter att man lämnat hemmet. För en tonåring kan ett ”jag kommer snart” betyda att de kommer till matbordet om 30 minuter eller inte alls beroende på hur inne de är i det som för stunden tar all deras uppmärksamhet. När man blir äldre syns de långa tidsperspektiven inträffa allt snabbare – ”Oj, har det redan gått ett år sedan vi sågs sist!” – och det som sker ofta blir lättare att skjuta upp så att ”Det ska jag ta tag i på fredag” lika gärna kan betyda om två år.

Den 15 april år 1999 antog riksdagen de då femton svenska miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier. Samtidigt antogs ett inriktningsmål för miljöpolitiken, att vi till nästa generation, det vill säga år 2020, ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Sedan dess har miljömålssystemet utökats till att omfatta 16 miljökvalitetsmål och inriktningen är att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Snart är det ”sista året ut” för att uppfylla generationsmålet och för att lösa alla de stora miljöproblemen. Det målår som år 1999 kändes avlägset är snart här. Kan vi den 15 april 2019 se våra barn och barnbarn i ögonen och säga ”Vi har gjort allt vi har kunnat och snart är vi framme” eller har vi ägnat de senaste tjugo åren till att skjuta problemen framför oss?

Sveriges riksdag har bestämt att miljöpolitiken ska fokusera på att:

  • Ekosystemen har återhämtat sig eller är på väg att återhämta sig och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns inverkan på människors hälsa främjas.
  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt möjligt fria från farliga ämnen
  • En god hushållning sker med naturresurserna.
  • Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar små miljö- och hälsoproblem som möjligt

Hur går det? Är vi framme snart – eller kommer vi strax att påbörja förändringsarbetet?

Precisering: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

Långsiktigt skydd enligt lag är viktigt för att bevara världens natur- och kulturarv och för att tillvarata grundläggande värden som rent vatten och ren luft samt oförstörd natur. I Skåne har vi tre nationalparker, 268 statliga och 50 kommunala naturreservat, ett kulturreservat, (snart) sju naturum, 235 Natura 2000-områden, nio naturvårdsområden, 50 naturminnen, 518 biotopskyddsområden, 20 växt- och djurskyddsområden, ett biosfärområde, fem ramsarområden, 147 naturvårdsavtal och 8 450 km strandskydd.

Arealen skyddad natur i Skåne (januari 2019) uppgår till 50 346 hektar land och sötvatten (4,5 procent av landytan) och 66 544 hektar marina miljöer (11,6 procent av havsytan). Detta ska jämföras med Nagoya-målen, det vill säga att 17 procent av alla land- och sötvattensområden samt minst 10 procent av kust- och havsområden ska vara skyddade år 2020.

Utöver att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer är det viktigt att skapa incitament för ökad biologisk mångfald i vardagslandskapet för att säkerställa ett långsiktigt och hållbart nyttjande av våra ekosystemtjänster. Länsstyrelsen deltar i ett pilotprojekt om ekosystemtjänster i översiktlig planering för att tydliggöra behovet av biologiska mångfald i samhällsplaneringsprocessen. Ännu kvarstår mycket arbete innan vi kan säga oss uppfylla generationsmålet.

[/et_pb_text][et_pb_image admin_label=”Bild incitament” src=”https://www.skanesmiljomal.info/wp-content/uploads/incitament-e1548433251636.png” align_tablet=”center” align_last_edited=”on|desktop” _builder_version=”4.5.6″ hover_enabled=”0″ alt=”Vit text på röd botten: Incitament: en anledning för någon n att utföra en viss handling, något som stimulerar ett visst beteende.” title_text=”Vit text på röd botten: Incitament: en anledning för någon n att utföra en viss handling, något som stimulerar ett visst beteende.”]

Precisering: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Sverige och de allra flesta andra länderna i världen har enats om att den biologiska mångfalden ska bevaras och att vi ska använda den på ett hållbart sätt. Länsstyrelsen Skåne arbetar på olika sätt för att bevara den biologiska mångfalden. Detta gör vi dels genom områdesskydd av särskilt värdefulla områden, dels i löpande handläggning av ärenden kopplade till mark- och vattenanvändning. Som stöd för myndighetens arbete har vi antagit en handlingsplan för grön infrastruktur inom åtta olika insatsområden (gräsmarker, sandmarker, ädellövskog, våtmarker, marina områden, sjöar och vattendrag samt tätortsnära och urbana miljöer). Vidare arbetar vi med viltförvaltning, bekämpning av invasiva arter, samt genomför specifika åtgärder för hotade arter och naturvårdande insatser inom Natura 2000-områden inom olika LIFE-projekt. I den löpande ärendehandläggningen bevakar vi biologisk mångfald och ställer krav på ekologisk kompensation.

Det finns många rödlistade arter i Skåne. Många rödlistade och hotade arter finns idag endast kvar i Skåne. Vårt ansvar att bevara den biologiska mångfalden är därför extra stort och kräver god samverkan, insikt och förståelse hos många aktörer. För att uppnå en robust livsmedelsförsörjning är vi beroende av olika ekosystemtjänster som i sin tur bygger på en hållbar mark- och vattenanvändning och hög biologisk mångfald. För att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta krävs ökade ansträngningar för att förvalta naturen utifrån dess egna skyddsvärde. I detta arbete ingår att ta hänsyn till djur och natur för ökad biologisk mångfald.

Precisering: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

Många olika faktorer påverkar människors möjligheter att må bra. Vår barndom, vårt arbete och våra levnadsvanor är några exempel. Även gemenskap, trygghet och kärlek spelar in. Vi vet dock att det finns skillnader i hälsa som kan vara svåra för den enskilde att själv förändra. Därför är det viktigt att alla aktörer i samhället skapar förutsättningar till en bra hälsa för alla. Att värna om god hälsa är allas ansvar.

Luftföroreningar är ett stort hot mot vår hälsa. Förhöjda halter eller långvarig exponering medför en ökad risk att drab­bas av sjukdomar och nedsatt funktion i luftvägar, hjärt- och kärlsystem samt en ökad risk att drab­bas av cancer. De största riskgrupperna är individer med redan nedsatt funktion i dessa organ såsom äldre, personer med astma, KOL eller hjärt- och kärlsjukdomar. Även barn är en känslig grupp då deras andnings- och hjärtkärlsystem ännu inte är fullt utvecklade och de alltså är mer sårbara för skadlig miljöpåverkan.

Länsstyrelsen, Arbets- och miljömedicin och Region Skåne genomför en fördjupad utvärdering av skåningarnas hälsa vart fjärde år. Av den senaste miljöhälsorapporten, publicerad 2017, framgår att halter och utsläpp av luftföroreningar i Skåne ligger på en relativt kon­stant nivå vilket gör att miljömålet Frisk luft inte bedöms nås till 2020. Risken att exponeras för luftför­oreningar och buller från trafiken ökar för dem som bor i hus som har fönster ut mot större gator och trafikleder.

Omgivningsbuller är en av de miljöexponeringar som flest personer i Sverige är utsatta för. I Skåne, precis som i resten av Sverige, sker en urbanisering och skåningarna bor allt tätare tillsammans. Skåne hade år 2015 näst flest tätorter (247 st) av de svenska länen, och 90 procent av den skånska befolkningen bodde i dessa tätorter. Vad gäller inomhusmiljön finns det en tydlig koppling mellan exponering för radon och lungcancer, framförallt för rökare.

Vistelse i grönområden har en positiv påverkan på hälsan, och under sommaren kan det också vara ett sätt att hantera höga temperaturer. Det faktum att många skåningar bor i tätorter och att andelen allemansrättslig mark är låg torde vara en förklaring till att andelen som inte har tillgång till grönområden inom gångavstånd från bostaden är högre i Skåne än i angränsande län och storstadsregioner.

Precisering: Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.

Totalt uppkom 142 miljoner ton avfall i Sverige år 2016. Det är en minskning ned 25 ton jämfört med 2014. Gruvavfall dominerar avfallsmängderna med 110 miljoner ton och det är just gruvavfallet som står för minskningen på grund av minskad produktion. Övrigt avfall ökar fortfarande. Det farliga avfallet uppgår till 2,4 ton vilket är en minskning med sju procent sedan 2014.

I Skåne har Länsstyrelsen identifierat drygt 6 500 förorenade områden. För närvarande är ungefär 2 600 objekt riskklassade. Av dessa har 83 objekt bedömts tillhöra riskklass 1 (mycket stor risk) och 902 objekt riskklass 2 (stor risk). Utredningar, undersökningar och sanering pågår kopplat till ett stort antal områden i länet. Åtgärder sker vanligtvis i samband med exploatering av nya bostäder eller för att undanröja mark- och vattenföroreningar.

Många initiativ har tagits under året, bland annat för att förebygga avfall, för att skapa en effektivare materialåtervinning och för att underlätta miljösmart konsumtion. Pågående projekt i Skåne gällande matsvinn, avfallsminimering (Översta steget), cirkulär ekonomi (återbruk/återvinning) och masshantering har alla till syfte att minska den totala avfallsmängden. För att nå generationsmålet krävs ekonomiska styrmedel som gynnar insamling för återbruk och återvinning samt missgynnar deponering, dumpning och förbränning. Vi har kommit en bit på vägen men har fortsatt en lång resa framför oss innan vi kan sägas uppnå generationsmålets precisering om resurseffektiva och giftfria kretslopp.

Precisering: En god hushållning sker med naturresurserna.

Den skånska geografin uppvisar en mångfald av olika landskap och naturtyper. Utmärkande för Skåne är dess många horstar/åsar (Kullaberg, Söderåsen, Linderödsåsen, Romeleåsen, Stenshuvud) samt Tornquistska sprickzonen som går tvärs över Skåne.

Skåne ligger till större delen inom södra lövskogsområdet. Det vanligaste skogsträdet är bok. Övriga lövträd som är vanliga är ek, ask, al och alm. Även björk och tall växer i sandhaltig jordmån. Av sydliga trädsorter har bland annat kastanj, avenbok och valnöt sin nordgräns i Skåne. Lind och hästkastanj är vanliga i stadsparker, men det kanske mest typiska skånska trädet är pil som beskärs tidigt på året och som ofta planteras i alléer längs mindre vägar.

Skåne är det svenska landskap som är i särklass mest uppodlat. I söder och väst samt runt Kristianstad domineras landskapet av de storskaliga slätterna. Jordbruket bedrivs här i en enorm skala på leråkrar som värderas bland de bästa jordarna i världen, så kallad klass 10-jordbruksmark.

Skåne omgärdas av kust – Hanöbukten, Sydkusten, Öresund och Skälderviken – och har många milslånga sandstränder. Stranderosion är ett betydande problem på Sydkusten och har under senare år även kommit att bli ett problem utmed kusten vid Åhus, kusten längs med Öresund och i Skälderviken vid Ängelholm. Skåne är det enda län i Sverige som är drabbat av landsänkning och är mycket känsligt för havsnivåhöjningar och höst- och vinterstormar.

Tillgången till täkter av berg, grus, sand och torv är främst lokaliserad till Skånes åsar och berg i nordöstra Skåne. Mot bakgrund av att merparten av ballasten används vid bostadsbyggande och infrastrukturprojekt i sydvästra Skåne kommer det inom några år uppkomma en bristsituation för billigt byggmaterial till följd av högre transportkostnader. Fortsatta uttag av ballast från Romeleåsen är inte ekologiskt och socialt hållbart med hänsyn till våra ekosystem och hänsynstagandet till våra ekosystemtjänster. Under året har Skåne rönt stort intresse bland prospekterare och gruvbolag som letar efter nya fyndigheter av bland annat jordartsmetallen vanadium. Sol- och vindenergi, biogasproduktion och förädling av ädellövsskogar är olika naturresurser som har stor potential i Skåne. Småskalig vattenkraft är en förhållandevis obetydlig naturresurs i Skåne.

De senaste åren har visat att vi är extremt sårbara för extrema väderförhållanden och att dessa påverkar vår förmåga att nyttja våra naturresurser och upprätthålla det civila samhällets normala försörjning av vatten, bete för djur, livsmedel etc.

Hösten 2017 var en av de blötaste med svårigheter att få upp morötter, rovor och potatis på grund av alltför leriga jordar. Vintern 2018 var extremt snörik och följdes av en snabb och kraftig vårflod med översvämningar till följd. Därpå följde fyra månader med intensiv värme och torka, och det blev den varmaste julimånaden under de 260 åren som temperaturmätningar gjorts i Sverige. Sommaren 2018 kommer att gå till historien med eldningsförbud, bevattningsförbud, extrem torka, foderbrist, mycket låga vattenflöden och betydande påverkan på våra ekosystem. Helt klart behöver vi jobba vidare med såväl utsläppsbegränsningar som klimatanpassning för att öka vår förmåga att nå generationsmålet om en god hushållning med våra gemensamma naturresurser.

Precisering: Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

Genom EU:s direktiv om främjande av energi från förnybara källor (förnybart-direktivet) har bindande mål till 2020 antagits för EU:s medlemsstater. För Sverige innebär direktivet att den förnybara energianvändningen ska öka till 49 procent år 2020. Sverige har dock beslutat att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020. År 2015 uppgick den totala andelen förnybar energi till 53,9 procent vilket är 1,4 procentenheter högre än under 2014.

Länsstyrelsen har antagit en reviderad klimat- och energistrategi med en övergripande vision om att Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt år 2030. Strategin är framtagen inom ramen för Klimatsamverkan Skåne och pekar ut de viktiga områden som vi alla måste arbeta med framöver för att förverkliga denna vision och ger vägledning för det regionala klimat- och energiarbetet. Med utgångspunkt från strategins mål för effektivare energianvändning och förnybar energi samt mål för utsläppsbegränsningar av växthusgaser från verksamheter, transporter och konsumtion driver och medverkar Länsstyrelsen i ett stort antal projekt som alla har det gemensamma att skapa incitament för energieffektivisering inom industrin, handeln eller transportsektorn, fasa ut fossila bränslen i elanvändning, uppvärmning och transporter samt minska klimatpåverkan från konsumtionen.

Genom ett konsekvent och samlat agerande bedöms det vara möjligt att nå målen i Klimat- och energistrategin till 2030. Härmed skapas förutsättningar för att nå ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne år 2030.

Precisering: Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Decennier av relativt stabil tillväxt i Europa har ändrat vårt levnadssätt. Vi producerar och konsumerar mer varor och tjänster. Vi reser mer och lever längre. Men miljökonsekvenserna av våra ekonomiska verksamheter hemma och utomlands har blivit allt större och allt påtagligare. Sverige klättrar på listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck. Senaste Living Planet Report visar att vi som bor i Sverige har det tionde största genomsnittliga ekologiska fotavtrycket i världen. Vi lever som om vi hade cirka 4 jordklot. Vår konsumtion leder till arbetstillfällen men i allt högre grad även till fattigdom, flykt och krig i andra länder. Visst är det orättvist?

Det finns en motrörelse mot ”konsumism” som bygger på en livsstil med minskad konsumtion och ökad grad av självhushållning där man återanvänder och producerar själv så mycket som möjligt. Genom att förändra våra vanor när det gäller bilen, biffen, bostaden, börsen och butiken kan vi förbättra livsvillkoren för både oss själva och för människor i andra delar av världen. Det vill säga, om vi ser över hur vi reser, äter, bor och placerar våra pengar, kan vi kraftigt minska vår klimatpåverkan. Vi kan också ta fram smarta lösningar och sprida dessa så att vi i stället bidrar positivt.

En sådan smart lösning är att samordna varudistributionen, vilket betyder att inkommande gods samordnas och samlastas vid en distributionscentral innan det går ut till specifika platser eller enheter. År 2013 startade kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad en gemensam distributionscentral som framgångsrikt har bidragit till effektivare godstransporter och koldioxidutsläpp. Nu fortsätter vi sprida arbetet till fler kommuner i Skåne. Att minska matsvinnet, att cykla och åka kollektivt samt att införa kollaborativ ekonomi, det vill säga att byta, låna, ge, få och dela prylar, företag, kunskap, mark, tid och rum med sina vänner och bekanta, är andra goda exempel. För att klara generationsmålet måste ”slit och släng” och ”just-in-time” ersättas av tålamod, utbytbara detaljer och högre kvalitet. ”Det som väntar på något gott väntar aldrig för länge” borde återinföras som begrepp. Vem vet, kanske är minskad konsumism lösningen på den arbetsrelaterade och samhällsutbredda stressen hos barn, unga, studenter, föräldrar, företagare, arbetstagare med flera?

Sammanfattningsvis kan konstateras att vi inte kommer att uppnå generationsmålet till år 2020. Vi är dock en god bit på väg och om alla lägger manken till är det min uppfattning att vi har goda förutsättningar att nå FN:s hållbarhetsmål till år 2030. Det kommer dock att krävas en del uppoffringar och förändrade beteenden för att vi ska lyckas. Men det är det värt!

Recept för att lyckas nå generationsmålet:

  • Vi bygger våra beslut på vetenskaplig kunskap för att skapa tillit internt i verksamheten och externt i samhället.
  • Vi är övertygade om att hållbar mark- och vattenanvändning kräver klokskap. Klokskap att arbeta med Agenda 2030 för att tillvarata kommande generationers rättigheter och möjligheter.
  • Vi bygger ett hållbart samhälle genom att främja partnerskap för att vi tror oss veta att tillsammans är vi starkare – tillsammans kan vi Skåne!

Annelie Johansson, miljödirektör på Länsstyrelsen Skåne