Illustration av miljömålet Säker strålmiljö. Olika typer av radiovågor och strålning studsar mot en husvägg. Illustration av Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Bilden visar ordet NÄRA, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet delvis är uppnått eller kommer delvis att kunna nås.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

BEDÖMNING: Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen och Lunds kommun arbetar med att ta fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund. Den dagliga exponeringen från magnetfält och UV-strålning kan minskas via arbetsmiljöregler och information till allmänheten, främst barn.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Säker strålmiljö finns följande preciseringar:

  • Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
  • Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
  • Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
  • Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.

Tillstånd och målbedömning för Säker strålmiljö i Skåne län

Det är första året vi följer upp mot år 2030. Det finns inget som indikerar att miljökvalitetsmålets del som handlar om hudcancer kommer att nås till utsatt år trots att medvetenheten om solvanor ökat något. Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka i hela landet. För övriga preciseringar saknar Länsstyrelsen Skåne den kunskap som behövs för att kunna bedöma utvecklingen.

Miljökvalitetsmålets komplexitet innebär att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Individers exponering för skadlig strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen

För strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras kan Länsstyrelsen Skåne sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning.

Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs servicedrift på verket, och allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare och ska i framtiden bortföras till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara. Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från B1 och B2 ska förvaras i väntan på att anläggningen Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdig vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material, såsom delar från reaktorerna, sker nu när det nya mellanlagret blivit färdigställt.

På lokal nivå har kommunerna en viss beredskap att hantera mindre utsläpp av radioaktiva ämnen inom kommunen och länet.

Hudcancer orsakad av UV-strålning

Solens UV-strålning är den främsta orsaken till hudcancer. Upprepade brännskador av solen, särskilt under barn- och ungdomsåren, ökar risken för malignt melanom. Det finns en fördröjning mellan exponering för UV-strålning och insjuknande i hudcancer vilket innebär att dagens insjuknande i hudcancer kan återspegla en exponering för UV-strålning som har inträffat tiotals år tidigare. Att ändra människors attityd och beteende gentemot sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen. 

Information och råd om solning finns bland annat på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.

Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter öka , och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Den allvarligaste formen, malignt melanom, är en elakartad tumörsjukdom som lätt bildar metastaser vilket medför att sjukdomen sprider sig i kroppen.

Sjukdomsstatistiken beskrivs genom så kallad åldersstandardiserad incidens, det vill säga antal diagnosticerade fall av hudtumörer per 100 000 invånare och år ålderskorrigerat till befolkningen år 2000. I Skåne var den åldersstandardiserade incidensen för malignt melanom 50 för kvinnor och 56 för män år 2020. Trenden är ökande, även om antalet nya fall av malignt melanom varierar mellan åren.

Läs mer om miljömålsindikatorn Hudcancerfall i Skåne på sverigesmiljomal.se.

Diagram: Antalet nya fall av malignt melanom bland kvinnor per 100000 invånare i Skåne åren 1970-2020.
Antal diagnosticerade fall av malignt melanom bland kvinnor per 100 000 invånare i Skåne 1970-2020 (ålderskorrigerat till befolkningen år 2000). Antalet fall i Skåne ligger över genomsnittet för Sverige. Målet är att antalet fall inte ska vara fler än vad som diagnosticerades år 2000. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 2022-02-03
Diagram: Antalet nya fall av malignt melanom bland män per 100000 invånare i Skåne åren 1970-2020.
Antal diagnosticerade fall av malignt melanom bland män per 100 000 invånare i Skåne 1970-2020 (ålderskorrigerat till befolkningen år 2000). Antalet fall i Skåne ligger över genomsnittet för Sverige. Målet är att antalet fall inte ska vara fler än vad som diagnosticerades år 2000. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas 2020-02-03.

Barnens solexponering

I barnmiljöhälsoenkäten Skåne 2021 är den övergripande bilden att medvetenheten om solens risker ökar bland vårdnadshavare. 31 procent av vårdnadshavarna uppger att deras barn bränt sig i solen minst en gång de senaste 12 månaderna. I miljöhälsoenkäten för barn 2011 svarade 36 procent av de skånska vårdnadshavarna att deras barn bränt sig i solen minst en gång de senaste 12 månaderna. Resultaten tyder samtidigt på en riskfylld solexponering för barnen främst i länder med starkare sol men även på hemmaplan. 

Det är viktigt att tänka på att vår solexponering kan komma att öka med ökad klimatpåverkan och att en betydande andel barn fortfarande bränner sig i solen varje år. Solskydd är därför en fortsatt aktuell fråga och man bör informera barn från tidig ålder, till exempel via förskolan, om solens risker för att grundlägga bra solvanor.

Diagrammet visar hur stor andel av barnen i åldrarna 4 respektive 12 år i Skåne som bränt sig i solen under en tolvmånadersperiod.
Andel 4- och 12-åringar som bränt sig i solen så att huden blev både röd och sved de senaste 12 månaderna (2018/2019). Andel 2011 i gråskala. Källa Barnmiljöhälsorapport 2021, Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne.

Det är viktigt att tänka på att vår solexponering kan komma att öka med ökad klimatpåverkan och att en betydande andel barn fortfarande bränner sig i solen varje år.

Länsstyrelsen Skåne

Miljöhälsoenkäten för barn 2019 (BMHE 19) är en del i ett nationellt uppföljningsarbete av miljöns inverkan på hälsan. Enkäten innehåller frågor om hälsa och miljö, med syfte att övervaka den svenska befolkningens miljöexponeringar och miljörelaterade ohälsa.

Barnmiljöhälsorapport Skåne 2021 baseras på hur vårdnadshavare i Skåne med barn i åldersgrupperna 6-10 månader, 4 år samt 12 år svarat på frågorna i BMHE 19. Syftet med denna regionala rapport är att spegla situationen för barnen i Skåne och även möjliggöra jämförelser med de angränsande länen Blekinge och Kronoberg samt storstadslänen Västra Götaland och Stockholms län. I de fall data finns tillgänglig görs även jämförelse över tid baserat på data från föregående miljöhälsoenkät för barn (BMHE 11).

Länk till Barnmiljöhälsorapport 2021 Skåne (pdf på Södra sjukvårdsregionens webbplats).

Exponering för elektromagnetiska fält

Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. I undersökningen ingår de två skånska kommunerna Helsingborg och Malmö. Sammanfattningsvis visar rapporten tydligt att exponeringen för radiovågor generellt är högre i tätorter än i glesbygden och att samtliga mätvärden ligger under gällande referensvärden (SSMFS 2008:18).

Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning, i vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar. Utvecklingen och utbyggnaden av femte generationens mobiltelefonisystem, 5G, använder liksom tidigare generationers system radiovågor för att överföra informationen trådlöst.

Strålsäkerhetsmyndighetens samlade bedömning är att det inte finns någon strålskyddsmässig grund för att avstå från införandet av 5G. Det gäller förutsatt att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas och att miljöbalken i övrigt beaktas.

Åtgärdsarbete för Säker strålmiljö i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Miljömålsarbetet inom Säker strålmiljö bedöms ha störst påverkan på Mål 3 Hälsa och välbefinnande, i Agenda 2030. Kopplingar kan även göras till de globala målen 6, 8, 9, 11, 12 och 14.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

På regional nivå arbetar Länsstyrelsen Skåne med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen. Det är ett ständigt pågående arbete. Beredskapen är inriktad dels på att hantera större utsläpp av radioaktiva ämnen som är av sådan omfattning att det behövs skyddsåtgärder för allmänheten, dels situationer då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger. Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor. Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området Farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor.

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Lunds kommun arbetar med att ta fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund, eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten beslutat placera anläggningen i beredskapskategori 2.

Ett exempel på en kontinuerligt pågående åtgärd för att minska människors exponering för UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser på skolgårdar och offentliga platser.

Övriga åtgärder

En nationell resurs för avancerad indikering finns placerad i Malmö. Räddningstjänsten Syd har inlett arbetet med att bygga upp förmågan att hantera ett utsläpp av radioaktiva ämnen från ESS, och Länsstyrelsen Skåne, som är tillsynsmyndighet för räddningstjänsten, följer arbetet.

Det finns tre enheter för avancerad indikering i landet. De är placerade vid Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg samt Räddningstjänsten Syd. De är en nationell förstärkningsresurs som syftar till att ge snabbt stöd med att analysera okända ämnen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ett avtal med respektive räddningstjänst angående drift och underhåll.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.