Illustration av miljömålet Ingen övergödning. En fisk som simmar under vattenytan.

Ingen övergödning

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

BEDÖMNING: I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning, reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar men tyvärr ses inte samma trend i havet.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ingen övergödning finns följande preciseringar:

  • Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
  • Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
  • Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).

Tillstånd och målbedömning för Ingen övergödning i Skåne län

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte heller att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utsläppen ökar inte längre. Men trots att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar så ses inte samma trend i havet. Problemet är omfattande, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och internationell nivå.

Läs mer i Länsstyrelsen Skånes rapport Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag. Tillstånd och trender till och med 2016 (pdf, på Länsstyrelsens webbplats). 

Utsläppen ökar inte längre. Men trots att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar så ses inte samma trend i havet.

Länsstyrelsen Skåne

Påverkan på havs- och landmiljö

Ett av länets största miljöproblem är övergödning som kraftigt påverkar en stor del av Skånes vatten. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar. Prioriterade åtgärder är att få in näringsämnena i ett kretslopp och att minska läckaget till våra vatten.

Skåne är ett jordbruksintensivt län med störst andel jordbruksmark i landet. Många åtgärder genomförs för att minska näringsämnesläckage men det är inte möjligt att odla mark helt utan utsläpp.

Strukturkalkning. Genom att använda särskild strukturkalk i lerjordar kan man förbättra markstrukturen, underlätta bearbetningen av jorden och minska fosforförlusterna.

Övergödningen är även starkt knuten till den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet. Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och för att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.

Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen på skogsmark fortfarande högre än vad skogen tål. Den lokala påverkan från djurhållande verksamheter på kvävekänsliga naturmarker kan vara betydande. 

Länsstyrelsen ser ett behov av utveckling av svenska modelleringsverktyg som underlättar för verksamhetsutövare att kostnadseffektivt bedöma och beskriva sin miljöpåverkan. Verktyget skulle hjälpa miljöhandläggare och prövningsmyndigheter att mer korrekt bedöma verksamheters påverkan på Natura 2000-områden och andra områden som är viktiga för den biologiska mångfalden.

Länsstyrelsen ser ett behov av utveckling av svenska modelleringsverktyg som underlättar för verksamhetsutövare att kostnadseffektivt bedöma och beskriva sin miljöpåverkan.

Länsstyrelsen Skåne

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Sedan 2001 har påverkan från övergödande ämnen minskat i flera sjöar och vattendrag. I vissa avrinningsområden har fosforhalterna minskat med så mycket som 30 mikrogram totalfosfor/liter mellan 2001 och 2019. I andra avrinningsområden har dock en ökning skett sedan 2001. I de avrinningsområden där koncentrationen av fosfor har minskat har det ofta funnits aktörer (vattenråd, kommuner, föreningar) som aktivt arbetat med åtgärder.

Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.

Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.

Läs mer om vattenråd och andra vattenorganisationer på Länsstyrelsens webbplats.

Karta som visar förändringen i totalfosforkoncentrationen (µg/l) mellan 2001 och 2019 i delavrinningsområden i Skåne.
Förändringen i totalfosforkoncentrationen (mikrogram per liter) mellan 2001 och 2019 på delavrinningsområdesnivå i Skåne. Koncentrationen har minskat på de blåa och gröna ytorna och ökat på de röda. De delavrinningsområde där ingen skillnad fanns har uteslutits. Källa Länsstyrelsen Skåne. © Lantmäteriet, © SMHI

Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön, och även i många sjöar, är att fosforutsläpp lagrats under lång tid och bottnarna därefter läcker fosfor, så kallad interngödning. Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter . Dessvärre har främst fiskeförvaltningen utarmat dessa bestånd i såväl västra som östra Östersjön och därmed även deras viktiga ekosystemfunktioner.

Läs mer om ICES slutsatser för torsk i fiskeområde 24-32 på ICES webbplats (pdf, på engelska). 

Läs mer om ICES slutsatser för torsk i fiskeområde 22-24 på ICES webbplats (pdf, på engelska). 

Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

Läs mer i artikeln Rovfiskar kan motverka övergödning på SLU:s webb.

Bilden visar vattnets kretslopp mellan atmosfär, sötvatten, grundvatten och hav. För Östersjön är uppehållstiden 30 år.
Bilden visar vattnets kretslopp mellan atmosfär, sötvatten, grundvatten och hav. För Östersjön är uppehållstiden 30 år.

Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.

Kontinuitet är viktigt i åtgärdsarbetet och det är mycket positivt att anslag 1:11 varit just så varaktigt under snart ett decennium. En organisation för åtgärder har nu byggts upp i länet med flera åtgärdssamordnare och en erfarenhet av att genomföra åtgärder. Det är därför viktigt att det även framöver sätts av pengar till åtgärder inom anslag 1:11 så att åtgärdstakten inte minskar. Förstärkningarna inom anslag 1:3 och våtmarkssatsningen har också varit positiva, men ett anslag med stöd för våtmarker hade varit mer effektivt.

Vad är anslag 1:3 och 1:11?

En stor del av myndigheters verksamhet finansieras genom anslag från statens budget. Regeringen tilldelar myndigheter ett visst anslagsbelopp för ett bestämt ändamål.

Genom anslag 1:3, även kallat anslag för åtgärder för värdefull natur, fördelas medel till Länsstyrelserna för bland annat skötsel av skyddad natur, Naturum och åtgärder för hotade arter.

Läs mer om anslag 1:3 på Naturvårdsverkets webbplats.

Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.

Läs mer om anslag 1:11 på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Det är viktigt att Landsbygdsprogrammet 2023 börjar i tid. Glapp i programmet har historiskt visat sig ha mycket negativa effekter på åtgärdstakten.

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet.

Diagram som visar mängden anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker 2010-2019 i Skåne.
Arealen anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker 2010-2020 i Skåne. 2013 stängdes förra landsbygdsprogrammet för nya ansökningar och det nuvarande landsbygdsprogrammet öppnade inte för ansökningar förrän 2016. Under 2014 och 2015 slutfördes flera stora projekt och åtgärdstakten låg på över 250 hektar våtmarker per år. 2016 anlades inga våtmarker alls och först under 2020 var åtgärdsarbetet åter i närheten av tidigare års anläggningstakt med 140 hektar nyanlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker. Källa: www.sverigesmiljomal.se

Fram till 2030 är det viktigt att Länsstyrelsen samarbetar med åtgärdssamordnarna och vattenvårdsorganisationerna i länet för att systematiskt arbeta med de åtgärder som finns upptagna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram.

Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.

Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.

Länk till vattenmyndigheternas webbplats.

Läs mer om EU:s vattendirektiv på vattenmyndigheternas webbplats.

Ytvattnets ekologiska status klassas enligt en femgradig skala, medan kemisk status har två klasser. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg.
Ytvattnets ekologiska status klassas enligt en femgradig skala, medan kemisk status har två klasser. Illustration: Vattenmyndigheterna, Sylvia Kinberg.

Åtgärdsarbete för Ingen övergödning i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas. Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter så att miljökvalitetsnormerna följs samt prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket. Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar kommunerna inom olika områden, till exempel deras tillsynsarbete och översikts- och detaljplanering.

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. 

Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.

Källa: Wikipedia.

Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.

Åtgärdsprogrammen är verktyg för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna beslutat om. De är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska därför genomföras. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade.

Läs mer om vattenmyndigheternas åtgärdsprogram på Vattenmyndigheternas webbplats.

Länsstyrelsen Skåne är aktiv i tillståndsprövningar vid Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen för att minimera utsläpp och även nedfall av ammoniak och kväve från djurhållande verksamheter och andra tillståndspliktiga verksamheter. Verksamhetsutövare ska utreda och redovisa vilka tekniska lösningar som finns för att minska utsläppen, bland annat:

  • förse flytgödselbrunnar med fasta tak samt stallbyggnader med system för reduktion av ammoniak i ventilationsluften. Åtgärderna begränsar ammoniakutsläppen och även lukt från verksamheten.
  • installation av kollektorslangar i gödselkulvertar som kyler gödseln och reducerar ammoniakavgången med 30–50 procent.

I Finjasjöprojektet har utvärdering och analys av erosionsriskkartering samt en bedömning av risken för internbelastning genomförts. Projektet ingår i Havs- och vattenmyndighetens projekt ”Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning” och är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun.

Länsstyrelsen Skåne har under 2021, genom medel från anslag 1:11, arbetat med pådrivande och uppsökande verksamhet för att öka åtgärdstakten mot övergödningen. Resulterat är att ytterligare våtmarksprojekt identifierats och projekterats. Utöver det har våtmarker anlagts inom tre projekt i högbelastade prioriterade områden med medel från extrasatsning övergödning inom anslag 1:11.

Läs mer om anslag 1:11 på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

En strategi för Länsstyrelsens interna arbete mot övergödning har tagits fram. Utöver redan pågående arbete lyfter strategin åtgärder för till exempel bättre jordhälsa, skyddszoner, insamling av hästgödsel, återvinning av processvatten, framtagande av ett GIS-verktyg för åtgärdsplanering, samt identifiering av odlade torvmarker.

Inom landsbygdsprogrammet (LBP) har huvuddelen av den projektfinansiering som drogs in under 2020 återförts under 2021. Programmet har även förlängts till 2025 vilket innebär att pågående projekt kan utföras och färdigställas. Det kommande LBP är försenat och startar tidigast 2023. Det innebär att nya projekt inte kan startas och åtgärdsarbetets takt åter sjunker.

Totalt har 71,6 hektar våtmarker anlagts i Skåne sedan förra årets uppföljning. Finansieringen kommer främst från LBP, LOVA-medel (lokala vattenvårdsprojekt), LONA-medel (lokala naturvårdsprojekt) och från extrasatsning övergödning.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.

Läs mer om LOVA.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA. 

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Inom LOVA har under 2021 totalt 22,3 miljoner kronor beviljats till olika externa projekt för att minska övergödningen, till exempel för anläggande av våtmarker, och en extrasatsning på åtgärdssamordnare för att skapa kontinuitet i åtgärdsarbetet.

Skåne har landets största anslutning till Greppa Näringen. Rådgivningen är viktig bland annat för att effektivisera fodergivor och gödselhanteringen, vilket minskar det diffusa näringsläckaget från marker, men även för att identifiera var vattenförbättrande åtgärder såsom skyddszoner och våtmarker kan anläggas.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Greppa näringens webbplats.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.