Illustration av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Solstrålar som strålar ut från en sol i ena hörnet. Illustration av Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

BEDÖMNING: Växthusgasutsläppen minskade med 31 procent år 1990- 2015, vilket till största del beror på att utsläppen från energiförsörjning mer än halverades. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner minskade endast med 10 procent. Utsläpp genom konsumtion av produkter tillverkade utomlands fortsätter öka.

Länsstyrelserna har inte bedömt måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. Förutsättningarna för att nå dessa mål är i huvudsak beroende av internationella insatser. Bedömning av dessa mål görs därför samlat på nationell nivå.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder till år 2050. Åtagandena i det avtal som slöts i Paris behöver bli mer ambitiösa och sammantaget motsvara den utsläppsminskning som behövs för att nå målet om maximalt 1,5 grads uppvärmning. Intresset för förnybar energi ökar dock och satsningar görs i flera länder, inte minst i Sverige.

Den största andelen av energianvändningen i Skåne är fortfarande fossil, men förutsättningarna för ett aktivt klimatarbete är goda. Skåne kan göra viktiga insatser för klimatet, här finns framstående miljöteknikföretag och många engagerade kommuner.

 

Ansökningarna till Klimatklivet, stöd för lokala klimatinvesteringar, ökar stadigt likt föregående år. Fler nya aktörer har upptäckt möjligheterna med investeringsstödet där både jordbruk och samfälligheter är några exempel. De skånska projekt som beviljats stöd minskar växthusgasutsläppen med 117 000 ton koldioxid årligen.

Diagram: Ansökningar till Klimatklivet 2015-2018. Text: Antalet ansökningar till Klimatklivet ökar stadigt. Fler nya aktörer har upptäckt möjligheterna med investeringsstödet. De skånska projekt som beviljats stöd minskar växthusgasutsläppen med 117 000 ton koldioxid årligen.
Källa: Naturvårdsverket

Den nya klimatlag som riksdagen nyligen beslutat är ett steg i rätt riktning för att minska växthusgasutsläppen, men hur stora effekterna av lagen kommer bli är än så länge svårt att bedöma.

Vår konsumtion spelar en stor roll för utsläppen och genom konsumtionen exporterar vi stora delar av våra utsläpp. Generationsmålet anger att vi ska lösa miljöproblemen utan att det leder till ökade problem utomlands. Nuvarande klimatpolitiska mål är dock ej formulerade för att ta hänsyn till detta, till exempel finns mål om minskad energianvändning per BNP, vilket inte tar hänsyn till generationsmålet. Den offentliga konsumtionen kan sätta tryck på marknaderna att ta fram klimatsmarta alternativ.

Cirkeldiagram: fördelning av konsumtionsbaserade utsläpp. År 2015 motsvarade Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser 10,6 ton per person och år, varav hushållen står för cirka två tredjedelar och resterande kommer från offentlig konsumtion och investeringar. Utsläpp av växthusgaser förorsakade av svensk konsumtion. Nästan två tredjedelar av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och en dryg tredjedel kommer från offentlig konsumtion och investeringar, till exempel investeringar i byggnader, maskiner, boskap och värdeföremål. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser men också i andra länder. 
Källa: sverigesmiljömål.se
Linjediagram: Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser (miljoner ton koldioxidekvivalenter) från konsumtion i Sverige 1993-2015. För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen.
Källa: sverigesmiljömål.se

I Sverige finns dikade torvmarker som avger relativt stora mängder växthusgasutsläpp. Därför är det viktigt att återställa dessa torvmarker till våtmarker.

Diagram: Areal (hektar) torvmarker i Sverige som är hydrologiskt restaurerade med stat liga medel 2010-2017 (kumulativt)
Källa: sverigesmiljömål.se

Länsstyrelsen Skåne noterar att energi-, klimat- och miljömålen kan stå i konflikt med myndighetens övriga verksamhetsmål. Denna målkonflikt är en god spegling av den allmänna situationen i Skåne och andra regioner.

Utsläppen av växthusgaser minskar

De skånska växthusgasutsläppen domineras av sektorerna energiförsörjning och transporter, som tillsammans orsakar cirka 65 procent av utsläppen (källa: Emissionsdatabas). Sedan år 1990 har utsläppen från energiförsörjning mer än halverats, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränslen och en ökande andel fjärrvärme.

Diagram: Olika sektorers utsläpp av växthusgaser 2015
Källa: Nationell emissionsdatabas
Diagram: Utsläpp av växthusgaser 1990-2015
Källa: Nationell Emissionsdatabas

Energianvändningen blir effektivare

Skånes totala slutanvändning av energi var 36 TWh år 2015. Det innebär att det regionala målet om effektivare energianvändning är nära att nås.

Genom det nationella programmet Incitament för energieffektivisering arbetar Länsstyrelsen Skåne med energieffektivisering i skånska företag. Fram till 2019 är målet att 900 skånska små och medelstora företag nås och 180 av dem fortsätta att arbeta systematiskt med energieffektivisering.

Länsstyrelsen och Energikontoret Skåne arbetar med fem olika energieffektiviseringsnätverk. Nätverken kommer att få hjälp med att genomföra energikartläggningar och att vidta åtgärder för att minska sin energianvändning med 15 procent.

Slutanvändningen av energi är den totala användningen av energi efter avräkning av det svinn som uppstår vid överföring och omvandling av energi, och anger således den energimängd som återstår för företagens, hushållens och övriga konsumenters användning.

Långt kvar till målet för biogas

I Skåne producerades cirka 450 gigawattimmar (GWh) biogas år 2016. Biogasproduktionen ökade med cirka 8 procent jämfört med föregående år. Ökningstakten har därmed planat ut något och det regionala målet på tre terawattimmar (TWh) biogasproduktion år 2020 är svårt att nå. På fordonssidan är 70 procent av all fordonsgas som levereras i Skåne biogas, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med föregående år.

I ett nationellt perspektiv är Skåne en stor producent av biogas med cirka 22 procent av Sveriges totala produktion.

Produktionskostnaderna för biogas är fortfarande höga i relation till energipriset. Ett par energibolag i Skåne med tillstånd för biogasproduktionsanläggningar avvaktar stabilare ekonomiska förutsättningar.

Förnybar el och energi

De nationella styrmedlen för att främja skånsk fossilfri energiproduktion är otillräckliga för att nå målen, och ökningen av vindkraftskapaciteten har mattats av de senaste åren. Potentialen för energieffektivisering är stor, men eftersom energi är för billig så genomförs inte åtgärderna i tillräcklig utsträckning.

Skånes förnybara elproduktion uppgår till 2,8 TWh per år, vilket motsvarar cirka 20 procent av Skånes totala elanvändning. Den största delen av Skånes förnybara elproduktion kommer från vindkraft (1,4 TWh). Det regionala målet om 6,8 TWh produktion av förnybar el år 2020 i Skåne kommer troligtvis inte nås eftersom planerad utbyggnad av havsbaserad vindkraft inte har förverkligats.

Elproduktionen från solceller i Skåne uppgår till ungefär 21 GWh, vilket är en ökning med cirka 75 procent jämfört med året innan, och intresset för solceller är fortsatt mycket stort.

Solenergianläggningar finns installerade i länets samtliga kommuner. Under 2017 installerades 11,4 megawatt (MW) solceller i Skåne och totalt fanns 34,9 MW eller cirka 240 000 kvadratmeter solceller i slutet av 2017. De skånska solcellerna kan årligen producera 31,5 gigawattimmar (GWh) förnybar el, vilket motsvarar hushållsel för 6300 familjer.

Under året aviserade regeringen ökade satsningar på det statliga solcellsstödet som hanteras av Länsstyrelserna. Detta är en efterlängtad satsning, men ytterligare resurser skulle behövas för att tillgodose efterfrågan och för att bättre hantera den långa kö för solcellsstödet som funnits i flera år.

EU-projektet Sol i Syd syftar till att stimulera antalet solcellsinvesteringar i Skåne och Blekinge ytterligare bland annat genom insatser gentemot näringslivet. Projektet ska stärka solcellsbranschen och öka intresset för solenergi hos bland annat arkitekter för att på så vis öka integrationen av solenergi i nya fastigheter och öka installationsakten av solenergi i länen. Inom projektet kommer det genomföras kompetenshöjande insatser och utbildningar för företag och installatörer. Projektet Sol i Syd är finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektägare är Energikontoret Skåne, samverkanspartners är bland annat Länsstyrelsen Skåne och Blekinge, Lunds universitet och Energikontor sydost.

Transporter står för stora utsläpp

Skånes största utmaning ligger i de fossilbränsleberoende transporterna, där det behövs kraftiga och långsiktiga styrmedel. Målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 blir svårt att nå. Skånes nya regionala transportinfrastrukturplan för åren 2018-2029 bedöms inte minska utsläppen från transportsektorn tillräckligt mycket.

Växthusgasutsläppen från transporterna i Skåne ligger på samma nivå som föregående år och en stor utmaning för Skåne är att få ner utsläppen från transporterna. Körsträckan per person i Skåne har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har bensin- och dieselförbrukningen i våra fordon minskat de senaste åren (jämfört med föregående år minskade förbrukningen med 1,5 procent).

Linjediagram: Genomsnittlig körsträcka med bil per invånare i Skåne 1999-2016. Källa: SCB
Källa: Nationell emissionsdatabas.

Under 2016-2018 ska tio skånska kommuner arbeta för att minska sin användning av fossil energi i kommunorganisationen till ett minimum. Arbetet är uppdelat i två projekt och leds av Klimatsamverkan Skåne, ett forum där Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne ingår. Projektet är finansierat av europeiska regionalfonden och ett av projektmålen är att minst 50 procent av drivmedelsanvändningen ska vara fossilbränslefri. 

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.