Frukostwebbinarium: Så förändrar vi synen på hållbar konsumtion och ökad livskvalitet
Svar på frågor från webbinariet finns längst ner på sidan.
Webbinariet fokuserar på åtgärd 17 under Hållbar konsumtion och produktion i åtgärdsprogrammet Tillsammans för ett hållbart Skåne:
Hållbara konsumtionsmönster för ökad livskvalitet
Kunskapsuppbyggande insatser genomförs kring konsumtionsmönster och livsstilar som leder till minskad miljöpåverkan och minskad konsumtion med bibehållen eller ökande livskvalitet. Engagemanget kring delande och cirkulära lösningar hos individen bör tas tillvara. Därmed stärks förståelsen för hur hållbara livsstilar, som kan innebära ett gott liv, även kan integreras i det strategiska miljö- och klimatarbetet. Hänsyn bör tas till socioekonomiska och kulturella aspekter. Goda exempel på redan genomförda insatser samlas och sprids i länet.
Hållbar konsumtion och produktion, Tillsammans för ett hållbart Skåne 2022-2025
Du kan ta del av uppföljningen av åtgärden i den här excelfilen:
Uppföljning av åtgärd 17 under Hållbar konsumtion och produktion
Program för webbinariet
09.00 Välkomna!
Susanne Dahlberg, miljöstrateg, Länsstyrelsen Skåne (moderator)
09.05 Hur ska vi leva för att klara 1,5-gradersmålet?
Oksana Mont, professor i styrning av hållbar konsumtion, och Andrius Plepys, forskare i hållbara affärsmodeller och miljöanalys, Internationella Miljöinstitutet, Lunds universitet
09.25 Om sopiga beteenden – hur skapar vi insikt hos våra medborgare?
Lisa Garting, miljöpedagog, Sysav
09.40 Utblick över lokalt arbete för hållbar konsumtion och livsstilar (film)
Film: Utblick över lokalt arbete – länk till Facebook
09.45 Det goda livet Sofielund och nätverket Hållbar människa
Sonia Denkiewicz, projektledare, Hållbar Utveckling Skåne
09.55 Summering och avslutning
Tommy Persson, miljöstrateg, Länsstyrelsen Skåne
10.00 Slut
Svar på frågor
Under webbinariet fick vi in en del frågor som vi inte hann besvara under sändningstiden. Svaren finns nedan.
Hur ska vi leva för att klara 1,5-gradersmålet?
Oksana Mont, professor i styrning av hållbar konsumtion, och Andrius Plepys, forskare i hållbara affärsmodeller och miljöanalys, Internationella Miljöinstitutet, Lunds universitet
Fråga: Vilka var personerna som deltog i workshops? Intresserade och engagerade sedan innan eller hur skedde urvalet?
Svar: Projektet använde en professionell rekryteringsbyrå för att säkerställa en balanserad socio-demografisk fördelning med avseende på kön, ålder, inkomst, utbildning och andra liknande variabler. Vi strävade även efter att välja deltagare till workshopparna som inte enbart representerar grupper av medborgare med utpräglat pro-klimat eller pro-miljöbeteende.
Fråga: Hur har ni bjudit in medborgarna till workshoparna och har ni kunnat följa deras beteende efteråt?
Svar: Vi använde en rekryteringsbyrå för att bjuda in människor till deltagande. Studiens syfte var att förstå konsumenters preferenser och åsikter snarare än att ingripa i medborgarnas livsstilar. Vi följer inte upp med deltagarna förutom att kommunicera forskningsresultaten vid projektets slut.
Fråga: Var hämtades listan med 50 livsstilsförändringar?
Svar: De 50 livsstilsförändringarna valdes utifrån forskningsresultaten från projektets konsortier. Dessa är i sin tur baserade på en omfattande litteraturöversikt.
Lista över klimatsmarta livsval, sweden.onepointfivelifestyles.eu
Fråga: How do I know if my changes lead to rekyleffekter? I have no idea what is the klimatavtryck of the money I might re-spend on other things. I think the guiding principle should be to spend money to less energy-intensive activities and/or products that do not have a lot of carbon footprint behind. But which are such products and activities or services it is difficult to know for a non-researcher and it is probably difficult to find information about it.
Svar: Angående direkta och indirekta ekonomiska rekyleffekter, då fungerar listan över 50 livsstilsalternativ som en vägledning för att spendera besparingarna i andra varor och tjänster med lägre klimatavtryck. Det finns dock ingen föreslagen rangordning eftersom det faktiska klimatavtrycket beror på många kontextuella variabler. Till exempel kan även vegetariska dieter ha betydande koldioxidavtryck om de baseras på exotiska, importerade livsmedel eller ineffektivt producerade veganska livsmedel.
En annan aspekt kan finansiella investeringar av besparingar (t.ex. pensionsfonder, aktier, osv). Flera svenska finansiella institutioner erbjuder investeringsportföljer märkta som ’klimatfonder’ eller liknande, som syftar till att göra mer klimatanpassade investeringar.
Dessutom oväntade negativa psykologiska bieffekter kan upplevas (t ex ökad ensamhet, isolering eller att känna sig utanför ens sociala cirkel). Dessa är svåra att koppla till något specifikt hållbart livsstilsalternativ eftersom de är mycket individuella och kontextuella. En tumregel kan var att utvärdera konsekvenserna och göra individuella justeringar och optimeringar, söka professionell hjälp eller stöd från vänner och likasinnade. Ofta kompenseras de upplevda bieffekter av ytterligare
fördelar, såsom bättre hälsa, mindre stress och en positiv känsla av att göra gott. Det är dock viktigt att reflektera över, inse och förstå dessa positiva fördelar.
Om sopiga beteenden – hur skapar vi insikt hos våra medborgare?
Lisa Garting, miljöpedagog, Sysav
Fråga: Jag tyckte det var spännande det du sa om gynnande omständigheter. Finns det konkreta exempel på vad sådana gynnande omständigheter kan vara? Vad är det viktigaste att göra?
Svar: Gynnande omständigheter så som jag pratade om det kan vara väldigt, väldigt mycket – och det handlar egentligen om att skapa en miljö där det är enklare att göra hållbara val. Som infrastrukturåtgärder som att bygga ut smidigare och effektivare kollektivtrafiknät för att göra det attraktivare att resa med tåg istället för flyg. Såklart en stor åtgärd – men ett konkret exempel jag tänkte på i morse när jag cyklade till Länsstyrelsen var att det inte fanns tillgång till bra cykelparkering någonstans i närheten, vilket gjorde det lite krångligare för mig att ta cykel, och det känns otryggt att inte kunna låsa fast sin cykel i något. Jag kommer fortsätta cykla, men för någon kan en sådan liten sak vara det som gör att man bestämmer sig för att ta bilen nästa gång. Så typiskt gynnande omständighet hade där varit att bygga ut bättre cykelparkeringar. Dessutom spelar också lagstiftning en viktig roll genom att driva på för förändringar och skapa tydliga ramar för hållbara beteenden.
Alltså kan gynnande omständigheter se väldigt olika ut beroende på vilket beteende man fokuserar på, allt ifrån bättre tågtrafik ut i Europa för att minska flyg, till att se till att alla ska ha fastighetsnära insamling av textil för att minska att det slängs i restavfall, öka antalet second hand-butiker eller sänka momsen på reparationstjänster. Vad som är viktigast att göra ser olika ut beroende på ens position och påverkansmöjligheter, men jag tror vi behöver fokusera på större infrastrukturförändringar som gör det enklare att leva hållbart, snarare än att förlita oss på nudging kring ”mindre” beteenden.
Sen kan man också säga att sociala normer kan verka som gynnande omständighet – om hållbara val ses som trendiga eller statusfyllda kan det öka incitamentet för människor att anamma dem (så som exempelvis vintage-shopping blivit i vissa grupper).
Fråga: Hej Lisa! Hur förändrar vi sociala normer?
Svar: 1000-kronors frågan! Otroligt svårt och finns inget helt rätt svar eller facit på det här.
Det vi ska ha med oss att sociala normer enbart är skapade av oss människor i grupp, och därför också kan förändras av människor i grupp. Det finns olika sätt att jobba med detta, och det kräver nog en kombination av strategier (därför vi alla måste hjälpas åt). Vi lyssnar väldigt mycket på personer som vi identifierar oss med och som av olika skäl har hög status. Därför är ett sätt att se till att ledare eller inflytelserika personer GÖR hållbara beteenden (inte bara pratar om det). Influencers, kändisar men också lokala samhällsledare har stor ”makt” i att påverka vad som anses vara acceptabelt och önskvärt beteende. Det kan vara viktigt att ifrågasätta befintliga normer, dels genom att synliggöra negativa effekter av dem, men inte minst genom att erbjuda alternativa perspektiv och handlingssätt. När vi jobbar med skolungdomar brukar vi alltid prata om second hand genom att utmana de rådande normerna kring ”nytt, fräscht, rent och snyggt”. Många i den målgruppen är inte så villigt inställda till second hand och det rynkas på näsan om man frågar om de skulle kunna tänka sig att köpa en handduk på second hand. Om man sedan frågar hur många som gillar att bo på hotell är alla peppade – och då kan man sätta fingret på att där är det minsann inga problem att använda
återbrukade handdukar, eller sova i lakan som någon annan sovit i förut. Då blir det tydligt att våra sociala normer bara är konstruktioner och hittepå. Ett kul sätt att utmana sociala normer.
Sen ska vi inte glömma att även lagstiftning, ekonomiska incitament och policyer kan bidra till att driva på förändring i sociala normer (vi har nu en tydlig norm att ha på säkerhetsbälte i bilen, inte bara för att det är lag utan också för att det känns rätt och säkert, också en norm att inte slå barn – båda dessa kom från början som lagstiftning, som sedan blivit norm).
Fråga: Tack Lisa, intressant! Vad sa Lisa att boken hette?
Svar: Klimatpsykologi hur vi skapar hållbar förändring, skriven av Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén. Toppenbok!
Det goda livet Sofielund och nätverket Hållbar människa
Sonia Denkiewicz, projektledare, Hållbar Utveckling Skåne
Fråga: Var det något resultat i projektet som förvånade dig i projektet?
Svar: Det resultat som förvånade mig mest var att flera av hushållen upplevde att maten var enklast att förändra. Maten brukar annars vara svår att göra en förändring kring då den är väldigt starkt förknippad med vilka vi är, var vi kommer ifrån, vår kulturella bakgrund osv.
Fråga: Vad tyckte du själv var roligast med projektet? Något extra överraskande?
Svar: Det roligaste var kontakten med hushållen och alla aktiviteter vi hade. Två intressanta workshops som överraskade var ”gör din egna lampa” och ”bygg ditt egna insektshotell”. Det finns många roliga, kreativa och klimatsmarta lösningar för en billig peng!
Fråga: Hur ser man på rekryteringsaspekten, blir det inte en risk att man bara får med de som egentligen redan vill? Hur når man vidare till de som inte ens riktigt vill?
Svar: Detta är en svår utmaning! Ett sätt är att rekrytera via väl etablerade kanaler i området som tex skola eller en person/förening/aktör/företag som många känner till. Detta kan vara ett sätt att ”locka” även dem som inte är särskilt intresserade. Ett annat alternativ är att ”knacka dörr” och prata med hushåll direkt. Kanske kan direktkontakten skapa ett förtroende som gör att även andra vill delta.
Fråga: Finns det några bra och inspirerande exempel på hur ett liv kan se ut när man har gjort en omställning.
Svar: Jag är inte säker på att det finns inspirerande exempel på hur ett liv kan se ut när man väl har gjort en omställning mer än att det är viktigt att börja någonstans och gärna med något som har en stor klimatpåverkan som tex att sluta flyga. Sidor som även har många bra tips är följande:
Bra webbplatser för arbetet med hållbar konsumtion och miljömål
Miljömålen i Skåne. Här ligger inspelningen av webbinariet, filmen ”Utblickar” och åtgärdsuppföljningen.
