Myllrande våtmarker
MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
BEDÖMNING: Många insatser görs i form av skydd, nyanläggningar, restaureringar och skötsel, trots det fortsätter Skånes våtmarker påverkas negativt av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Myllrande våtmarker finns följande preciseringar:
- Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
- Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
- Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Myllrande våtmarker - Skåne län
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020 och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Styrmedel och resurser
Lokala vattenvårdsprojektet (LOVA) har under 2019 fått extra resurser, vilket är mycket positivt då många nya våtmarker anläggs med dessa pengar. Extrasatsningen mot övergödning har lett till uppsökande verksamhet och projektering av flera nya våtmarksprojekt. Det är dock viktigt med långsiktighet i den här typen av satsningar för att kostnadseffektiviteten ska bli god.
Avbrottet i våtmarkssatsningen inom den Lokala naturvårdsatsningen (LONA) har inneburit att projekt försenats. Förtroendet för stödformen har minskat, vilket även spiller över på andra liknande stödformer som till exempel LOVA.
Länsstyrelsen Skåne har genom det allmänna ombudet hos Skatteverket drivit frågan om det föreligger avdragsrätt för moms vid våtmarksanläggning. I ett fall har beslut kommit som visar på att avdragsrätt kan föreligga, vilket skulle tillgängliggöra ytterligare medel inom landsbygdsprogrammet då momsen inte blir en stödgrundande kostnad. Pengarna skulle då räcka till fler våtmarksprojekt.
Frågan om infallande strandskydd vid anlagda våtmarker har ännu inte fått någon lösning. Den pågående nationella utredningen om strandskyddet kan förhoppningsvis ge svar på denna viktiga fråga.
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket och rensning av befintliga diken försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker. Långsiktiga lösningar behövs för att sköta de hävdberoende våtmarkerna, framför allt rikkärren.
Lång väntan försämrar statusen för våtmarker
Arbetet med att skydda våtmarker går långsamt och under väntetiden försämras statusen för flera våtmarker. I regleringsbrevet måste skydd av våtmarker lyftas för att Länsstyrelsen Skåne ska kunna prioritera detta. Det är också av stor vikt att myrskyddsplanen revideras. En del myrar har ett stort behov av restaurering när det gäller hydrologi. Dikningsföretag och risk för översvämning av omgivande marker omöjliggör restaurering även när myrarna blir naturreservat.
Kunskap krävs för att nå miljömålet avseende kulturmiljö
I det skånska kulturlandskapet finns starka kulturmiljövärden knutna till äldre bevattningssystem, så kallade ängavattningar. För att miljömålet ska kunna uppnås med avseende på kulturmiljövärden knutna till våtmarker krävs utvecklad kunskap och samordning i hanteringen av miljöer av denna typ.
Information till markägare är viktigt
Information och uppsökande verksamhet till markägare är viktigt för att ta tillvara på det stora intresse som finns för skötsel och återskapande av våtmarker. Fortsatta resurser till vattenråden och kommunerna är också angeläget eftersom kommunerna äger mycket mark och har möjlighet att anlägga våtmarker.
Åtgärdsarbete för Myllrande våtmarker i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- Arbetet med att skydda våtmarksområden går långsamt framåt. Det är Skånes ansvar att skydda 35 områden med en totalareal på 5058 hektar inom ramen för myrskyddsplanen. Idag är 19 av dessa områden helt skyddade och två områden delvis skyddade. Sedan förra året har Vyssle- och Västermyr (131 hektar) blivit naturreservat. Arbete pågår med att skydda Gyetorpskärret (46,6 hektar), Lyngsjön (10,7 hektar) och delar av Fjällmossen (110,8 hektar). Förslag på nya Natura 2000-områden ligger hos regeringen och väntar på beslut sedan 2015. Tre av dessa områden innefattar värdefulla våtmarker såsom rikkärr som behöver långsiktig skötsel.
- Länsstyrelsen Skåne har fått 2,7 miljoner kronor från våtmarkssatsningen för åtgärder inom skyddade områden, vilket är bidrag som har getts inom ramen för LONA. Utredningar som togs fram förra året kan nu användas för att anlägga nya våtmarker. Länsstyrelsen har under 2019 arbetat med pådrivande och uppsökande verksamhet för att öka åtgärdstakten mot övergödningen, vilket har skett med medel från extrasatsningen mot övergödning inom anslag 1:11 (åtgärder för havs- och vattenmiljö). Extrasatsningen har lett till att flera våtmarksprojekt har identifierats och projekterats och några våtmarker kommer även hinna anläggas innan årsskiftet.
- Många skånska våtmarker är beroende av kontinuerlig hävd för att inte växa igen. Länsstyrelsen har inom ramen för Åtgärdsprogrammet för rikkärr gett medel för slåtter i rikkärr. Under 2019 sköttes dock enbart sex rikkärr (jämfört med 30 stycken 2018) på grund av minskade anslag. Markägare har utfört åtgärder för att gynna vadarfåglar på våra strandängar (skyddsjakt på predatorer, dämning i skonor) med hjälp av medel från länsstyrelsen. Inom EU-projektet SemiAquaticLIFE har våtmarker anlagts för bland annat strandpadda och grönfläckig padda under det gångna året.
- Skåne har ökande problem med invasiva arter, vilka är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan. I våtmarker är det främst skunkkalla som är på stark frammarsch. Skunkkallan har bekämpats lokalt (Höör) genom projektet naturnära jobb som handleds av Skogsstyrelsen. Arbetslagen har under två års tid bekämpat skunkkalla längs ett vattendrag på en sträcka som är 900 meter lång och 30–50 meter bred. Arbetet behöver upprepas i flera år på samma plats eftersom skunkkallan har en fröbank som är grobar under en längre tid.
- Under året har en handlingsplan för Skånes friluftsliv 2018–2021 tagits fram, vilken beskriver nuläget i länet, utvecklingsbehov och åtgärder som omfattar alla typer av natur, så även våtmarker. I naturreservatet Prästabonnaskogen har en våtmark anlagts och genom att bygga en plattform med spång ut i våtmarken har området tillgängliggjorts för besökare.
Våtmarkssatsningen uppmuntrar länsstyrelser, kommuner och lokala aktörer i Sverige till att anlägga nya och restaurera befintliga våtmarker. Syftet är att öka tillskottet till grundvattnet eller stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflödena.
Åtgärder på kommunal nivå
- Under 2019 (utdrag ur projektregistret för perioden 2018-09-11 – 2019-09-13) har kommuner, vattenråd och privata initiativtagare anlagt 63 hektar våtmark, fördelat på 26 enskilda objekt, med bidrag från LOVA och Landsbygdsprogrammet. Under 2019 har LOVA förstärkts och 10,2 miljoner kronor (av totalt 20,8 miljoner kronor) har beviljats till våtmarksprojekt, främst för anläggning, men även till projektering och restaurering.
- I länet har fyra pilotområden utsetts inom LEVA-satsningen (Lokalt engagemang för vatten). Inom tre av dessa kommer det bland annat arbetas med åtgärder för att gynna våtmarker.
- I budgeten för 2019 ströks våtmarkssatsningen inom LONA som skulle löpa mellan 2018 och 2020, men den återkom i vårändringsbudgeten. Under hösten 2018 beviljades 2,6 miljoner kronor och under hösten 2019 beviljas ytterligare 4,6 miljoner kronor beviljas i LONA-bidrag till skånska kommuner. Uppskattningsvis resulterar det i ytterligare cirka 20 hektar våtmark under de kommande fyra åren. Utöver anläggning av våtmarker innefattar projekten andra typer av åtgärder som kan stärka landskapets förmåga att hålla kvar vatten i syfte att klara av torka och översvämningar eller som kan bidra till en ökad grundvattenbildning. Exempel på sådana åtgärder är anläggande av flödesreglering i befintliga dammar, tvåstegsdiken och kulvertuppbrytning, samt restaurering av äldre våtmarker.
