Illustration av miljömålet Giftfri miljö. En person sträcker sig efter ett äpple i ett träd. Illustration av Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Tom cirkel, utan trendpil. Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

MÅL: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

BEDÖMNING: Infriandet av en Giftfri miljö kräver internationella och nationella överenskommelser samt innovationer. Det finns bra exempel där ett ambitiöst miljöarbete bedrivs regionalt och lokalt som ger positiv inverkan. Trots hårdare lagstiftning är det ändå oklart hur förekomsten av oönskade kemikalier påverkar miljön.

Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För att nå miljömålet Giftfri miljö behövs internationella överenskommelser och återhämtningstid. Befintligt underlag behöver sammanställas och kompletteras nationellt såväl som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas.

De viktigaste åtgärderna för att nå målet är att reducera utsläpp från industrier, implementera , öka antalet vattenskyddsområden med tillräckliga skyddsföreskrifter, minska slamspridningen, öka arealen ekologisk odlad mark, efterbehandla fler förorenade områden och minska av diffus spridning av kemikalier.

Det händer mycket inom kemikalieområdet i Skåne. Skånes kommuner har tagit fram ett förslag till mall för kommunala kemikalieplaner genom Miljösamverkan Skånes samverkansprojekt. Syftet är att få igång arbetet inom kommunerna på ett likartat sätt.

Genom tillsynsarbetet har en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet i länet stängts ned som en följd av otillåtna utsläpp från verksamheten. Beslutet var unikt i Sverige och bolaget blev ålagt att genomföra omfattande renoveringar av sin anläggning innan driften fick återupptas. Komplett uppföljning är ännu inte klar, och en omfattade markförorening på platsen är under fortsatt utredning.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Målet om att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är helt beroende av fortsatta miljötekniska innovationer och en ökad ambitionsnivå i samhället. Kunskapen om ämnena har ökat men är fortfarande otillräcklig. Åtgärderna handlar om att minska utsläpp från industrin, småskalig eldning, fordon med dieseldrivna motorer och långväga transporter och ändrade konsumtionsvanor.

Bekämpningsmedel i yt- och grundvatten är ett stort problem i ett jordbruksintensivt län som Skåne. Rester av bekämpningsmedel har hittats i över 80 procent av analyserade ytvattenprover i Skåne (källa: Havs- och vattenmyndigheten). Det görs också fynd av idag godkända ämnen i grundvatten (källa: Havs- och vattenmyndigheten).

Statusklassningen enligt vattendirektivet visar dålig status i alla vatten med avseende på kvicksilver och på de bromerade flamskyddsmedlen PBDE (förbjudna idag). Detta beror främst på diffus spridning i atmosfären över längre avstånd. Utöver dessa ämnen överskrids gränsvärden för bly, kadmium och zink i ett antal vatten i Skåne. För antracen och TBT överskrids gränsvärdena i sediment i flera hamnområden som en följd av den intensiva sjöfartstrafiken.

Vattenförvaltning och statusklassning I vattenförvaltningen (enligt EU:s ramdirektiv för vatten) anges hur bra ett vatten mår genom att vi gör en bedömning av vattnets status. Vi försöker även bedöma risken för att vi inte klarar av att uppnå kravet att alla vatten ska vara bra 2015. Vi tittar då på vad människan har gjort och gör som kan påverka vattnet negativt. Det kan till exempel handla om förorenade områden, järnvägar, industrier samt olika typer av markanvändning som åkrar och fruktodlingar.

Sjöar och vattendrag •Ekologisk status •Kemisk status

Grundvatten •Kemisk status •Kvantitativ status

Kustvatten •Ekologisk status •Kemisk status

Statusen ska vara God eller Hög och den får inte försämras.

Klassning av kemisk ytvattenstatus Kemisk ytvattenstatus ska klassificeras för ämnena där det finns EG-gemensamma miljökvalitetsnormer.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Användningen av särskilt farliga ämnen kan förväntas minska framöver tack vare ny och skarpare lagstiftning. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar. Regionalt behöver utfasningsarbetet intensifieras ytterligare inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet.

Jordbruksverket har tagit fram en föreskrift som tydliggör hur principerna för integrerat växtskydd ska tillämpas. Exempelvis ska lantbrukarna anteckna syftet med användningen av bekämpningsmedlet och använda alternativa metoder där det är möjligt. Tydligare krav ställs också på den utrustning som ska används.

Integrerat växtskydd handlar om en hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder, såsom val av gröda efter odlingsplatsens förutsättningar, variera växtföljden, använda friskt utsäde och odlingsmaterial, gynna de viktiga nyttodjuren kan man förebygga problem med ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter.

Länsstyrelsen Skåne har under 2017 lagt särskilt fokus på utökade kemikalieförteckningar och utfasningsplaner vid tillsynen av kemisk industri. Ett aktivt utfasningsarbete förekommer på många håll, både bland de företag som är aktiva i länet och inom Region Skåne. Arbetet behöver dock drivas på ytterligare.

Förorenade områden

Nästan 6800 potentiellt förorenade objekt finns Skåne. För knappt 1000 objekt bedöms risken vara så stor att de behöver utredas vidare. Allt fler av dessa har drivits mot färdig riskbedömning och åtgärdsutredning.

Bland statligt finansierade saneringsåtgärder finns det i Skåne några objekt vars åtgärder sträcker sig över lång tid, där BT Kemi samt en läderfabrik utmärker sig. Dessutom har sanering med en ny termisk in situ-teknik påbörjats vid en före detta kemtvätt. Ett flertal objekt i Skåne är också aktuella för åtgärder tack vare nya bidrag som syftar till att ge möjlighet till exploatering för bostäder.

Jord som grävs upp i samband med åtgärder har varit föremål för regionala diskussioner under 2017. Tillsynsvägledning har därför tagits fram om hantering av förorenade massor. Länsstyrelsen Skåne har också tagit fram en tillsynsvägledning om tillsyn av områden som misstänks vara förorenade av PFAS.

För att nå målet för förorenade områden till 2050 behöver saneringstakten öka. I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringskostnaden, men om ingen ansvarig finns kan statliga bidrag sökas via Länsstyrelsen. Nya miljödomar visar att verksamhetsutövarens ansvar är mindre än i tidigare praxis och bidragsmedel kan därför komma att krävas i större omfattning än tidigare. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för det regionala och lokala tillsynsarbetet behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar.

Stapeldiagram: Antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade inom förorenade områden i Skåne. Trenden är uppåtgående.
Källa: miljomal.se

Information om miljö- och hälsofarliga ämnen

Genom ett samverkansprojekt inom Miljösamverkan Skåne tar Skånes kommuner fram information om kemikaliefrågor som riktar sig till pedagoger vid förskolor och skolor. Syftet är att göra kemikalieinformation enkelt åtkomlig för pedagoger.

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf