Naturliga och naturlika svämområden och våtmarker som fungerar som utjämnande magasin vid höga flöden bevaras och återskapas för att minska risken för erosion, översvämningsskador och uttorkning. Om bevattningsdammar anläggs ges de utformningen av våtmarker och ges även värden för biologisk mångfald och näringsrening och anpassas till landskapsbilden, samtidigt som de hushåller med vatten genom att ersätta motsvarande uttag av grundvatten för bevattning. Bevattningsvåtmarkerna placeras så att de inte hindrar återställningen av naturliga svämområden.